SLU-nyhet

Bananflugan och övriga daggflugor i ny provinskatalog i Artportalen

Publicerad: 14 juni 2019
Daggflugan (Leucophenga maculata). Foto: Jan-Åke Noresson

I Sverige är för närvarande 77 arter av daggflugor (Drosophilidae) påträffade, vilket innebär en ökning med ca 50 % under de senaste 25 åren. Denna flugfamilj presenteras nu i en provinskatalog i Artportalen. Till familjen hör bl.a. den välkända bananflugan och den invasiva Drosophila suzukii. Sedan tidigare finns kataloger för rovflugor, blomflugor, stekelflugor, svävflugor och puckeldansflugor – och fler flugkataloger är på gång.

Daggflugor är vanligtvis relativt små, 2-5 mm långa, tecknade i brunt, gult och/eller svart. Till familjen hör bland annat den välkända bananflugan, Drosophila melanogaster, känd som modellorganism inom genetiken och andra biovetenskaper, men även en vanlig fluga runt fruktfaten på höstkanten. Bananflugan och många andra daggflugor utvecklas på mikroorganismer i ruttnande organiskt material, exempelvis i övermogen frukt eller i jäsande savflöden. Som i många andra flugfamiljer är variationen dock stor vad gäller larvernas utveckling. Det finns flera arter som uteslutande utvecklas i svamp, i några fall specifikt på speciella svamparter, och det finns arter vars larver lever som minerare i blad på diverse örter och arter som utvecklas i död ved. En av daggflugearterna utvecklas som kleptoparasit på solitära bin (kleptoparasitism = teknik för födosök där ett djur stjäl byte ifrån det djur som fångat, insamlat, förberett eller förvarat födan).

I Sverige är för närvarande 77 arter av daggflugor påträffade, en ökning med ca 50 % under de senaste 25 åren. Flertalet av nytillskotten är arter som förmodligen funnits här sedan länge men först nyligen uppmärksammats, och det finns sannolikt ytterligare arter att upptäcka. Ett par av arterna har uppenbarligen först nyligen kommit hit. Det gäller bl.a. den invasiva Drosophila suzukii med ursprung i Sydostasien, ett allvarligt skadedjur i bärodlingar, som kom till Europa 2008 och sedan 2014 även förekommer i Sverige.

Daggflugor artbestäms lämpligen med Drosophilidae-volymen av Fauna Entomologica Scandinavica (Bächli m.fl. 2004). Där beskrivs alla nordiska arter (förutom den nyligen inkomna Drosophila suzukii) och även några arter från närområdet. Många daggflugor är med lite träning ganska lätta att känna igen enbart på färgteckningen, men i vissa grupper måste genitalierna prepareras för säker identifiering.

Provinskatalogen i Artportalen baseras på den katalog som nyligen presenterades i Entomologisk Tidskrift (Hellqvist m.fl. 2017).

 

Referenser
Bächli, G., Vilela, C.R., Andersson Escher, S., & Saura, A. 2004. The Drosophilidae (Diptera) of Fennoscandia and Denmark. – Fauna Entomologica Scandinavica 39. Brill, Leiden.

Hellqvist, S., Ericson, N. & Struwe, 2017. Intressanta fynd av daggflugor, med en uppdaterad provinskatalog över de svenska arterna (Diptera: Drosophilidae). – Entomologisk Tidskrift 138(3-4): 189–202.

Text: Sven Hellqvist
Foto: Jan-Åke Noresson

 

Till Dagens natur

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se