Artportalen trendar år efter år

Senast ändrad: 21 februari 2024
En gråblå fågel med vit haka sitter på bladlös gren. Foto

[Publicerad 2022-02-02]. Förra året var ett superår för Artportalen. Både antalet observationer och rapportörer ökade markant. Den artgrupp som varje år har i särklass flest observationer är fåglar. Med en ökning på 300 000 observationer var 2021 inget undantag från trenden.

Under 2021 rapporterades 4,8 miljoner observationer av fåglar, vilket är mer än den rekordsumma på 4,5 miljoner som rapporterades 2020. Även antalet rapportörer var 2021 det högsta hittills. Under åren fram till 2018 låg antalet personer som rapporterade fågelfynd på ungefär 8000 per år. Till denna siffra kan man lägga drygt 1000 som är med som medobservatörer. Från 2019 syns en trend med att antalet rapportörer ökar. Under 2021 rapporterade 10 743 personer fågelfynd och antalet medobservatörer ökade till drygt 2000.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

 

Blå staplar mot vit bakgrund. Diagram

Figur 1. Antal fynd av fåglar/år. Blått = dator, grönt = checklistan, gult = Seglaren.

 

I början av 2010-talet rapporterades det varje år 300 000 fågelfynd som gjorts före 2000 men under 2021 rapporterades bara 70 000 fynd gjorda före 2000. Antalet äldre fynd som rapporterats har minskat år för år. Totalt finns det 5,6 miljoner äldre fynd i Artportalen, det vill säga fynd gjorda före år 2000.

Innan Artportalen lanserades år 2000 rapporterade de allra flesta användare in sina fynd till rapportkommittén i januari-februari året efter de observerats. För fynd gjorda 2020 rapporterades endast 0,7 procent året efter. Ju närmare fyndtillfället observationen rapporteras desto bättre kvalitet brukar det bli. Under 2011 till 2018 rapporterades varje år i snitt 68 procent av alla fynd samma dag som observationen gjordes. Men 2019 sker en förändring och genomsnittet ökar för varje år för att 2021 ligga på 77 procent.

 

Bästa dagen

Runt månadsskiftet april – maj infaller vanligtvis den dag när antalet rapporterade fåglar är högst. Men mellan åren 2010 och 2020 har den bästa dagen varit 1 januari. Under 2021 skedde en förändring och den bästa dagen inföll återigen under våren; 13 maj rapporterades drygt 26 000 fynd.

 

Blå staplar mot vit bakgrund. Diagram

Figur 2. Antal fynd av fåglar/vecka under 2021.

Mobilt

I mars 2019 utvecklades applikationer som möjliggjorde rapportering med smarta mobiler i fält.  Under 2021 rapporterades 26 procent av alla fynd med mobila verktyg.

Fynd rapporterade till Artportalen med mobila verktyg:

 

  • Checklistan (17,4 % av alla fynd)
    De enskilda fynden i Artportalen är mycket värdefulla ur ett faunistiskt perspektiv och för naturvården, men blir svåra att använda för att beräkna trender och populationer. Internationellt används uttrycket ’complete lists’. Det innebär att man inte bara rapporterar alla arter man sett utan också anger hur länge man varit ute samt vilka arter man inte sett, utifrån vilka arter som är sannolika i tid och för platsen. Med checklistan har man möjlighet att rapportera en ’complete list’och 46 procent av fynden rapporterade med checklistan ingår i en ’complete list’.
  • Seglaren (7,7 % av alla fynd)
    Seglaren är en applikation för att rapportera fåglar för mobiler med Android.
  • Fågelkalendern (0,2 % av alla fynd)
    Birdlife Sverige utvecklade Fågelkalendern tillsammans med SLU inom Fenolognätverket. Tanken med Fågelkalendern är att under 5 minuter notera alla fåglar. Metodiken bygger på Birdlife Danmarks ’Punkttællinger’, ett framgångsrikt projekt för att följa trender i fågelpopulationer sedan 1975.
  • Artfakta (0,9 % av alla fynd)
    I maj 2019 släpptes ett enklare mobilt rapporteringsformulär anpassat för mobil och som använder precis som checklistan mobilens webbläsare.

 

Mer än 100 dagars rapporterande

Antalet användare som rapporterar mer än hundra dagar under ett år stiger för varje år. Dessa rapportörer står för hela 80 procent av alla fågelfynd varje år. Under 2021 var det 1761 personer, varav elva procent kvinnor, som rapporterade mer än hundra dagar. Medelåldern hos de som rapporterar mer än 100 dagar steg med ett år för varje år som gick under åren 2005 till 2018 (se diagram) vilket kan tyda på att det i stort sett handlar om samma personer. När det blev möjligt att rapportera direkt i fält 2019 bröts denna trend. Under 2021 var medelåldern för de som rapporterar med dator 64 år medan de som rapporterar mobilt hade en medålder på 46 år.

 

Rött streck mot vit bakgrund. Diagram

Figur 3. Medelålder för de som rapporterar fåglar mer än 100 dagar/år.

Mest rapporterade arter

En vanlig missuppfattning är att Artportalen mest innehåller rariteter och andra ovanliga fåglar. De senaste tio åren har talgoxe, koltrast, blåmes, gräsand, grågås och sångsvan varit de mest rapporterade arterna, där talgoxe och gräsand, två arter som kan ses överallt året om, delar förstaplatsen. Ormvråk, bofink, knipa och gråkråka är som lägst bland topp 15. Man kan fråga sig varför inte kråka hör till de arter som är mest rapporterade. Den borde kunna ses i minst lika stor omfattning som talgoxe och gräsand. Kanske är den inte lika intressant att rapportera? Detsamma borde gälla knölsvan som oftast hamnar bland topp 20 men blir utklassad av sångsvan som rimligen borde ses mindre ofta.

 

Text: Johan Nilsson

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.