Arter försvinner i rekordtakt, men ljuspunkter finns

Nyligen kom ytterligare en rapport om fortsatta minskningar av biologisk mångfald i världen till följd av mänsklig aktivitet, framför allt genom habitatförstörelse – t.ex. skogsavverkning och uppodling – och exploatering av arter – t.ex. jakt och fiske (IPBES, se länk nedan). I takt med ökande befolkning och resursutnyttjande, tillsammans med växthuseffekten, kommer dessa faktorer fortsätta hota den biologiska mångfalden och därmed vår egen framtid. Det är lätt att förlora hoppet och resignera inför nedslående fakta om jordens framtid. Men, bättre kunskap om sårbarheten hos den biologiska mångfalden bör istället fungera som bränsle för att öka ansträngningarna för ett mer hållbart nyttjande av naturresurserna.

Den naturvetenskapliga forskningen har gjort att vi nu har en god förståelse av ekosystem och biologiska processer, vilket är förutsättningen för att kunna vidta rätt åtgärder. Genom lagstiftning, skydd mot exploatering av känsliga miljöer och ökad medvetenhet hos allmänhet, politiker och areella näringsidkare kan förändringar genomföras. Rödlistan och rapporteringar inom EU:s naturvårdsdirektiv är verktyg som hjälper till att peka på problemen men också på lösningarna. Det finns många exempel där en negativ trend har vänts. Flera av jordens valbestånd ökar, i Sverige har populationerna av stora våtmarksfåglar ökat kraftigt, och det går bättre för däggdjur och groddjur. Det förbättrade läget för däggdjuren har möjliggjorts genom lagstiftning och ökad medvetenhet, medan groddjuren har ökat genom åtgärder och stödsystem, vilket också avspeglas i positiva trender i ArtDatabankens rödlisteindex under 20 år.

Det går bra för vanlig groda Rana temporaria. Foto: Peter Helperin

De senaste årens larmrapporter pekar på pågående katastrofala minskningar av fisk i havet, stora däggdjur och flygande insekter på land, indikerande att vi är inne i ett massutdöende av arter. Det som skiljer dagens massutdöende från de fem kända utdöendeperioderna under de senaste 540 miljoner åren är att det är orsakat av en enskild art, nämligen människan, genom förstörelse av livsmiljöer, jakt, fiske, introduktion av främmande invasiva arter och växthuseffekten.

Rikkärr har visat sig vara möjliga att återskapa eller restaurera på något årtionde om de rätta förutsättningarna finns, som en hög grundvattensnivå med kalkrikt vatten och rikkärrsarter inom rimligt spridningsavstånd. Bilden visar det friröjda och numera slåtterhävdade rikkärret Högmokällan utanför Älvkarleby, Uppland i juli 2015. Foto: Sebastian Sundberg

Vissa naturtyper i tidiga successionsstadier – som sandmiljöer, små våtmarker och rikkärr, men också vattendrag och sjöar – är möjliga att restaurera på några år. Däremot är det betydligt svårare att återskapa miljöer som naturskogar, artrika gräsmarker, högmossar och marina miljöer. Det är mer kostnadseffektivt och ger ett säkrare positivt utfall att bevara dessa naturtyper i stället för att försöka återskapa dem när de väl gått förlorade. Därför krävs olika prioriteringar mellan restaurering, skötsel, hållbart nyttjande och skydd.

Bild från det återskapade kalkkärret Lagmansro utanför Skänninge i Östergötland i augusti 2009, där man grävde bort två decimeter matjord ned till mineraljorden, intill ett existerande källkärr. Foto: SebastianSundberg

Sverige har de ekonomiska förutsättningarna och möjligheten att vända trenden för många hotade arter och miljöer, och därmed ett ansvar att föregå med gott exempel om vi ska kunna kräva av världens fattiga men artrika länder att de ska bevara sin natur och sina arter.

Text: Sebastian Sundberg, Karin Ahrné, Ulf Bjelke, Wenche Eide och Elisabet Ottosson
Foto: Sebastian Sundberg och Peter Helperin

Referenser

• Ceballos, G. m.fl. 2015. Accelerated modern human–induced species losses: Entering the sixth mass extinction. Science Advances 1:e1400253
• Ceballos, G. m.fl. 2017. Biological annihilation via the ongoing sixth mass extinction signaled by vertebrate population losses and declines. PNAS 114(30): E6089–E6096
• Eide, W. (red.) 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken SLU, Uppsala
• Hallmann, C.A. m.fl. 2017. More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. PLoS ONE 12(10): e0185809
• Maxwell, S.L. m.fl. 2016. Biodiversity: The ravages of guns, nets and bulldozers. Nature 536: 143–145
• McCauley, D.J. m.fl. 2015. Marine defaunation: Animal loss in the global ocean. Science 347: 247–254
• Sandström, J. m.fl. (red.) 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17. ArtDatabanken, SLU. Uppsala
• Sundberg, S. 2015. Är vi inne i det sjätte stora massutdöendet? Miljötrender 2015: 38–41
• Warren, R. m.fl. 2018. The implications of the United Nations Paris Agreement on climate change for globally significant biodiversity areas. Climatic Change
• IPBES: Biodiversity and Nature’s Contributions Continue  Dangerous Decline, Scientists Warn
• Rödistan 2015
• Naturvårdsverket: EU:s-naturvårdsdirektiv
• SVT: Livet på jorden hotat enligt experter

Till Dagens natur

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.