SLU-nyhet

Artbestäm fladdermöss på deras läte

Publicerad: 26 maj 2021
Fladdermus flyger över stilla vatten i mörker. Foto

Att artbestämma fladdermöss är en spännande utmaning. De är nattaktiva, duktiga på att gömma sig dagtid och de kommunicerar med ljud på frekvenser som människor inte kan höra. Men ingenting är omöjligt. Med kunskap och rätt teknik kan man upptäcka en ny värld av biologisk mångfald.

Idag sker artbestämning av fladdermöss främst utifrån deras läten. De olika arterna avger ljud på skilda frekvenser, med skillnader i pulslängd och intensitet. Skillnaderna är i vissa fall små och många gånger överlappar lätena mellan arterna.

Det är inte helt enkel att lära sig skilja på alla fladdermusarter, men det finns några arter som är lättare att artbestämma. Med en relativt billig ultraljudsdetektor klarar man av att artbestämma de vanligaste och helt dominerande arterna som dvärgpipistrell och nordfladdermus, de som man också oftast träffar på och har hemma runt stugknuten.

Närbild på fladdermus. Foto

Nordfladdermusen Eptesicus nilssonii är en av Sveriges vanligaste arter och som man relativt enkelt som nybörjare kan artbestämma på ekopejlingslätet. Foto: Jens Rydell

Pionjären

En av pionjärerna när det gäller att artbestämma fladdermöss utifrån deras läten var professor Ingemar Ahlén (1936-2021). I början av 1980-talet utvecklade han tillsammans med Lars Pettersson metoder att spela in och identifiera små skillnader i olika arters läten. Till en början var det många fladdermusforskare som var skeptiska till den här typen av artbestämning men efter några år vände inställningen, och idag artbestämmer man i huvudsak fladdermöss på det här sättet. Metoden gör det relativt enkelt att inventera fladdermusfaunan i ett område. Själva inventeringen genomförs nattetid genom fältbesök med ultraljudsdetektorer och automatiska inspelningsstationer, så kallade autoboxar. De inspelade lätena analyseras sedan i särskilda analysprogram för en säker artbestämning.

Närbild på fladdermus som hänger upp och ner. Foto

Sydfladdermusen Eptesius serotinus är en av de svåraste arterna att artbestämma på lätet. Foto: Jens Rydell

Kvalitetssäkring

För att kvalitetssäkra, de fladdermusfynd som rapporteras in i Artportalen, initierade SLU Artdatabanken förra året en nationell valideringsgrupp för fladdermöss. Valideringen av fladdermusfynd är en process som omfattar oberoende granskning och verifiering av artbestämningen, främst i form av ljudinspelningar, samt markering av fyndets valideringsstatus i Artportalen. Gruppens medlemmar har tillgång till en särskild valideringsfunktion i Artportalen genom vilken de enkelt kan granska tillgänglig dokumentation och kontakta observatörerna för ytterligare information. Hur arbetet går till beskrivs närmare i riktlinjerna: Validering – ett viktigt led i att kunna kvalitetssäkra fynd i Artportalen.

För nybörjare

Fladdermöss finns i hela Sverige upp till ungefär Kiruna. Artantalet ökar ju längre söderut man kommer, från 1 art i Lappland till 19 i sydligaste Sverige. Den bästa perioden för att hitta och artbestämma är maj till september då fladdermössens aktivitet är som störst i samband med reproduktionen. Som nybörjare kan man ladda ner gratisprogrammet Omnibat browser för att snabbt och enkelt komma igång och börja analysera läten.

För stöd och hjälp rekommenderas ett besök på Batlife Swedens webbplats eller Spektrogram för svenska fladdermöss (chiroptera.se) där det finns en pedagogisk dokumentation över de flesta av Sveriges arter.

Vissa arter kräver mycket tålamod och erfarenhet innan man blir riktigt duktig på att känna igen. Men våga prova, för det finns flera arter som är enkla att lära sig, och en helt ny värld att upptäcka.

Text: Sofia Gylje Blank

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se