SLU-nyhet

Tufft läge för almarna på Gotland

Publicerad: 06 februari 2020
Karin Wågström. Foto

Karin Wågström tilldelades förra året Artdatabankens naturvårdspris för hennes enastående insats för att bevara almen på Gotland och därmed i Sverige och i Europa. Almen är en Akut hotad art på grund av en blånadssvamp som orsakar almsjuka. I ett försök att hålla almsjukan i schack koordinerade Karin ett kontrollprogram som har varit mycket lyckat.

Bedömningen är att minst 90 procent av almarna finns kvar. På Öland, där almsjukan aldrig bekämpats, återstår endast omkring 10 procent av almarna. Artdatabanken har pratat med Karin för att höra vad som hänt under året som gått.

Förra året mottog du ArtDatabankens naturvårdspris för ditt kreativa och envisa arbete med att rädda almarna på Gotland. Vad har hänt sen dess med projektet?

Skogsstyrelsen lämnade under våren 2019 in slutrapporten för det sex år långa EU-projektet LifeELMIAS. Det har förts diskussioner mellan Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Gotland, hur almsjukan ska hanteras efter projektets slut. För att kunna ta ett beslut om hur bekämpningsåtgärder ska fortsätta på lång sikt, vill Naturvårdsverket ha säkrare uppgifter om hur mycket alm som finns på Gotland samt almbeståndets och de almsjuka trädens åldersfördelning. Man vill också ha ett samlat kunskapsunderlag om almens biologiska värden. Arbete pågår för att ta fram dessa uppgifter och förhoppningsvis ska allt vara klart senast under hösten 2020. Länsstyrelsen Gotland ansvarar för att ta fram den informationen. I väntan på beslut har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skjutit till medel för fortsatta bekämpningsåtgärder som pågår nu och fram till sommaren. Planen är att en almsjukeinventering ska genomföras under sommaren. Den måste vi göra om det ska bli någon fortsättning över huvud taget. Det finns inga säkrade medel för fortsatta bekämpningsåtgärder efter sommaren. Vi förväntar ett ställningstagande från Naturvårdsverket i höst och sen får vi se vad som händer.  

Vad arbetar du med just nu?

– Jag arbetar på Stockholm-Gotlands distrikt med en hel del övergripande arbetsuppgifter. Jag har också bland annat ansvar för rådgivningsfrågor och skogsskador. Almsjukefrågan är förstås ständigt aktuell både för mig och för mina kollegor.

Hur ser framtiden ut för almarna på Gotland och i Sverige? 

– Framtiden är ytterst osäker för almen på Gotland eftersom det inte finns några långsiktigt säkrade medel för bekämpningsåtgärder efter sommaren. Om almen ska kunna finnas kvar på lång sikt, måste ansvariga myndigheter ta beslut om långsiktig finansiering av ett bekämpningsprogram. Arbetet med att hindra spridningen gör att vi kan behålla vuxna almar och inte minst dess värdarter. På lång sikt kan resistenta individer ta vid, men vi måste då satsa på nya forskningsprojekt, till exempel att ta fram resistent alm. Annars ser framtiden väldigt mörk utför almen i hela Sverige.

 

Karin har bland annat koordinerade ett kontrollprogram där smittade träd avverkas och på så sätt har almsjukan fram till idag hållits i schack. Foto: Tomas Carlberg

 

Vad skulle krävas för att rädda almarna? Går det?

– Med den teknikutveckling som sker i dag borde man kunna ta fram bättre och säkrare metoder att hitta sjuka almar. Då kunde spridningstakten minska ännu mer och kostnaderna för bekämpningsinsatser skulle bli lägre. Ett program för att ta fram resistent alm ur den naturliga population alm som fortfarande är vid liv, skulle kunna vara ett långsiktigt viktigt komplement. Om man helt kan ”utrota” almsjukan är väl tveksamt, men vem vet? Alla åtgärder vi gör i samhället för att gynna biologisk mångfald kostar pengar och det borde vara självklart att det också måste få kosta att hantera invasiva arter och andra sjukdomar som skadar biologisk mångfald.

Vad tror du krävs för att vi ska få biologisk mångfald på agendan på riktigt? Inte bara att vi säger att det är viktigt?

– Våra politiker måste förstå konsekvenserna om inte frågan tas på allvar, att man avsätter styrmedel, resurser och ger tydliga uppdrag till myndigheter att arbeta med dessa frågor långsiktigt. Alla delar av samhället måste vara med och ta ansvar och ha viljan att samarbeta. Alla måste vara beredda att avstå från något. Klarar vi inte att bevara biologisk mångfald i tillräcklig omfattning och lösa klimatfrågan (de hänger till stor del ihop), då äventyrar vi så klart vår egen överlevnad på sikt.

 

Text: Ulrika Sehlberg Samuelsson
Foto: Tomas Carlberg

 

Till Dagens natur

 

 

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se