Järnsparvarnas släktskap kartlagd

Senast ändrad: 21 mars 2024
Järnsparv. Foto: Krister Fredriksson

[Publicerad 2018-02-01]. Familjen järnsparvar (Prunellidae) har studerats av en internationell forskargrupp, som baserat på DNA har ritat järnsparvarnas släktträd och analyserat deras artbildningsmönster. En av slutsatserna är att järnsparvarna har sitt ursprung i bergsområdena kring Tibetanska högplatån. Vår svenska järnsparv är med andra ord en invandrare från Asien.

Järnsparven Prunella modularis häckar över nästan hela Sverige och även i stora delar av övriga Europa och västra Asien. Trots att den är vanlig (630 000 par i Sverige, enligt boken Fåglarna i Sverige – antal och förekomst) är den dåligt känd bland allmänheten, eftersom den för ett ganska undanskymt liv i skogsområden. Utöver järnsparven omfattar järnsparvsfamiljen ytterligare 12 arter, som är utspridda över merparten av den tempererade delen av Eurasien. Tre av dessa har iakttagits sällsynt i Sverige: sibirisk järnsparv Prunella montanella, svartstrupig järnsparv P. atrogularis och alpjärnsparv P. collaris. Före 2016 fanns bara nio fynd av sibirisk järnsparv i Sverige, och arten var en superraritet i hela Europa. Men under hösten 2016 rådde extremt gynnsamma väderförhållanden, vilket resulterade i att hela 70 sibiriska järnsparvar rapporterades i Sverige (ovanligt många fynd gjordes även i våra grannländer och på Brittiska öarna).

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Sibirisk järnsparv utbredningskarta

Hösten och vintern 2016 observerades hela 70 sibiriska järnsparvar i Sverige, med tyngdpunkt på den sydöstra delen av landet. Tidigare hade bara nio fynd gjorts i Sverige av denna art. Karta från Artportalen.

Enligt den nya forskningsartikeln har järnsparvarna sitt ursprung i Himalaya och angränsande höga bergsområden, där en gemensam förfader levde för ungefär nio miljoner år sedan. ”Vår” järnsparv ingår i en grupp som utvecklades under en – i ett evolutionärt perspektiv – kort tidsperiod, från ca 4,5–2,5 miljoner år sedan. Merparten av dessa har spridit sig till andra delar av den euroasiatiska kontinenten. Spridningen till nya områden har sannolikt gynnats av istider, som skapat ”bergtoppsliknande” miljöer som varit lämpliga för järnsparvar i lågländerna mellan bergsområden. De olika arterna har initialt utvecklats i skilda geografiska områden, och som regel har det förmodligen tagit några miljoner år innan de utvecklat så stora skillnader i utseende och ekologi att de kunnat samexistera.

Text: Per Alström
Foto: Krister Fredriksson

Läs mer:

 

Till Artportalens bildgalleri

Till Dagens natur

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.