En miljon artbilder i Artportalen

Senast ändrad: 21 mars 2024

[Publicerad 2017-12-12]. I Artportalen har landets rapportörer laddat upp över en miljon bilder av totalt cirka 18 000 arter. Havsörn, silverstreckad pärlemorfjäril och svedjenäva är de arter som har flest bilder inom organismgrupperna fåglar, ryggradslösa djur respektive kärlväxter. Det finns också relativt många bilder på exempelvis älg, gädda och bombmurkla. ”Häftiga” arter tycks vara prioriterade att ladda upp.

Det finns 1,2 miljoner bilder av 18 000 arter uppladdade i Artportalen. Unikt är att alla bilder är geotaggade, dvs. de har en koordinat och ett datum. Motiven till att fotografera och ladda upp bilder i Artportalen varierar bland landets rapportörer. För att det ska bli många bilder på en viss art – visar en analys – måste arten vara uppseendeväckande, lätt att fotografera och antingen finnas tillgänglig under en stor del av året eller uppträda i stor mängd under en begränsad tid. Den mest uppladdade laven är lunglav, som står för 12 % av alla lavbilder, medan havsörn – som är den fågel som har flest bilder – bara står för 12 promille av fågelbilderna. Detta trots att det finns fem gånger fler lavarter än fågelarter i Sverige. Den mest uppladdade mossan är bokfjädermossa, men då är det en enda rapportör som står för nästan alla bilderna. Inte oväntat är fåglar den mest fotograferade gruppen i Artportalen, följd av ryggradslösa djur; dessa två grupper står för 84 % av alla bilder.

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Totalt antal bilder per artgrupp

 

Text: Johan Nilsson
Källa: Artportalen
Foto: Hans Bister

 

Artportalens bildgalleri

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.

Fakta:

Vad är Artportalen?

 artportalen.se kan du rapportera alla arter du ser i Sverige. Genom att många människor bidrar med information om att de sett en eller flera arter på en viss plats i naturen, så kallade artobservationer eller fynd, hjälper det till att skapa en tydlig bild av arters förekomst. Observationer av arter över tid ger också viktig information om och hur arternas populationer förändras. Denna kunskap är viktig för att kunna prioritera och planera naturvårdsåtgärder och för att förebygga miljö- och klimatproblem.