SLU-nyhet

Fyra nya projekt får bidrag från Svenska artprojektet

Publicerad: 15 november 2022

SLU Artdatabanken fördelar totalt tio miljoner kronor till fyra olika projekt för taxonomisk forskning och inventeringar. Bidraget gäller perioden 2023-2026.

Forskningsstödet från Svenska artprojektet är en långsiktig nationell satsning för att fylla de kunskapsluckor som fortfarande finns kring biologisk mångfald. Svenska artprojektets bidrag till taxonomisk forskning och inventeringar syftar bland annat till att kartlägga dåligt kända arter. För perioden 2023-2026 delas totalt tio miljoner kronor ut till dessa fyra projekt:

  • Den svenska artrikedomen av Aeolothripidae och Melanthripidae (Thysanoptera) med bestämningsnycklar och molekylära streckkoder: Emma Wahlberg, Naturhistoriska riksmuseet
  • En kartläggning av Auriculariales och Sebacinales i Sverige: Viacheslav Spirin, Göteborgs universitet
  • Anthoathecata hydrozoer i svenska vatten, HYDROINS: Thomas Dahlgren, Göteborgs universitet
  • Diversitet hos Acoelomorpha i svenska vatten: Ulf Jondelius, Naturhistoriska riksmuseet

Projektförslagen bedöms efter vetenskaplig kvalitet, relevans och genomförbarhet. Bedömningen görs av en granskningskommitté bestående av minst fyra forskare med taxonomisk expertkunskap. Projekten förväntas bidra till att Sveriges biologiska mångfald blir väl känd och vetenskapligt beskriven ner till artnivå. De ska bidra till det nationella målet att alla namn och släktskap finns samlade och tillgängliga, och att det finns tillgänglig fakta som gör det möjligt att kunna artbestämma alla flercelliga svenska arter.

Läs mer om projekten

Fakta:

SLU Artdatabanken har sedan 2002 regeringens uppdrag att driva Svenska artprojektet. Målet är att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra kunskap om alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur. 

Svenska artprojektet har bland annat i uppdrag att stödja och dela ut medel till taxonomisk forskning och till inventeringsarbeten för att upptäcka fler av Sveriges okända arter. Särskilt fokus läggs på dåligt kända organismgrupper.

Projekten drivs av forskare som oftast sitter på något av landets universitet eller naturhistoriska museer. De två största inventeringarna med finansiering från Svenska artprojektet är Svenska artprojektets marina inventering och Svenska malaisefälleprojektet.