SLU-nyhet

FN-rapport understryker behovet av radikala förändringar för att skydda livet på jorden

Publicerad: 06 maj 2019

Flera vetenskapliga studier visar att jordens arter nu försvinner i en takt som inte haft någon motsvarighet under de senaste 66 miljoner åren. En miljon arter bedöms kunna vara hotade av utrotning. Det är en av slutsatserna i en kommande rapport från FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. Det som skiljer dagens massutdöende från de tidigare är att det är orsakat av en enskild art, nämligen människan, genom förstörelse av livsmiljöer, jakt, fiske, introduktion av främmande invasiva arter och klimatförändringar.

Vi står inför en fortsatt minskning av biologisk mångfald i världen till följd av mänsklig aktivitet, framför allt genom habitatförstörelse – t.ex. skogsavverkning och uppodling – och exploatering av arter – t.ex. jakt och fiske (IPBES, se länk nedan). I takt med ökande befolkning och resursutnyttjande, tillsammans med växthuseffekten, kommer dessa faktorer fortsätta hota den biologiska mångfalden och därmed vår egen framtid. Det är lätt att förlora hoppet och resignera inför nedslående fakta om jordens framtid. Men, bättre kunskap om sårbarheten hos den biologiska mångfalden bör istället fungera som bränsle för att öka ansträngningarna för ett mer hållbart nyttjande av naturresurserna. Den naturvetenskapliga forskningen har gjort att vi nu har en god förståelse av ekosystem och biologiska processer, vilket är förutsättningen för att kunna vidta rätt åtgärder. Genom lagstiftning, skydd mot exploatering av känsliga miljöer och ökad medvetenhet hos allmänhet, politiker och areella näringsidkare kan förändringar genomföras. Rödlistan och rapporteringar inom EU:s naturvårdsdirektiv är verktyg som hjälper till att peka på problemen men också på lösningarna. Det finns många exempel där en negativ trend har vänts. Flera av jordens valbestånd har ökat under de senaste decennierna, i Sverige har populationerna av stora våtmarksfåglar ökat kraftigt, och det har gått bättre för dägg- och groddjur. Det förbättrade läget för däggdjuren har möjliggjorts genom lagstiftning och ökad medvetenhet, medan groddjuren har ökat genom åtgärder och stödsystem. De positiva exemplen utgör dock undantag men visar att när åtgärder genomförs så kan de få effekt. Det är politiska beslut och kursriktningar, från lokal, via nationell till global nivå, som avgör hur det går – detta är världens viktigaste fråga!

Rapporten kommer att ligga till grund för en ny global strategisk plan för biologisk mångfald inom ramen för FN:s konvention om bioologisk mångfald (SBD). Planen kommer att fastslås på ett möte (COP 15) i oktober 2020 in Kunming, China. Mycket måste göras. Pașca Palmer fån CBD konstaterar att det krävs ett gott ledarskap från toppen och nerifrån för att göra de förändringar som behövs.

Läs IPBES-rapporten som publicerades 6 maj 2019.