Studie visar stor minskning av mängden insekter i tyska reservat

Det unika med den tyska studien är att insamlingen skett på ett standardiserat sätt i många områden över lång tid. Insekter har samlats in från 63 naturreservat i jordbrukslandskapet under 27 år. Biomassan av flygande insekter verkar alltså ha minskat kraftigt, vilket är särskilt anmärkningsvärt eftersom de undersökta områdena är skyddad natur. Forskarna hittar inga förklaringar till den minskade biomassan utifrån omgivande växtlighet eller väder. De undersökta områdena ligger som små öar i jordbrukslandskapet, och såväl effekter av isolationen som förändringar i hur jordbruket har bedrivits under perioden är möjliga förklaringar till resultaten. Nu behövs fortsatta analyser för att utröna hur artsammansättning och individantal har påverkats.

– Resultatet är alarmerande även om vi inte känner till orsaken bakom minskningarna och heller inte om motsvarande gäller för Sverige. Enligt svensk fågelövervakning liksom rödlistning ser vi att också i Sverige är jordbrukslandskapet den hårdast drabbade miljön, tätt följt av de marina ekosystemen, säger Ulf Gärdenfors vid ArtDatabanken SLU.

I Sverige har vi lokal och nationell miljöövervakning, men ingen liknande långsiktig undersökning av mängden individer. Isolerade större insatser har dock gett intressanta resultat. Inom Svenska artprojektet gjordes under 2000-talet en marin inventering i Skagerack och Kattegatt, som var en upprepning av en studie från 1920-talet. Återinventeringen visade på stora skillnader i antalet funna arter och kanske hade så mycket som hälften av alla arter försvunnit. Det "Svenska Malaisefälleprojektet" som drivs av Stiftelsen Station Linné i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och finansierat av Svenska artprojektet har visat sig framgångsrikt för att hitta nya arter, men var inte designat för att ge underlag för trendanalyser av populationsstorlek.

– Svenska experter och amatörentomologer framför ofta åsikten att det är betydligt färre individer av insekter i skog och mark idag jämfört med tidigare, men eftersom insekter ofta har en mycket stor mellanårsvariation är sådana effekter svåra att belägga genom fältobservationer. Även om det är troligt att det moderna jord- och skogsbruket har haft storskaliga effekter på insektspopulationer behövs långa mätserier för att bekräfta förändringar i populationsstorlekar. Det behövs därför fler omfattande och kontinuerliga övervakningsprojekt av insekter och för det krävs långsiktig statlig finansiering, säger Håkan Ljungberg, ArtDatabanken SLU.