SLU-nyhet

Artbestämning på webben

Publicerad: 05 april 2017

ArtDatabanken presenterar ett webbaserat verktyg för artbestämning. Webbapplikationen artfakta samlar den digitala information som ArtDatabanken publicerar om våra arter och grupper av organismer, till stöd för artbestämning och naturvård.

Att ”nyckla” är ett begrepp för att bestämma arter med hjälp av ett schema, en så kallad nyckel. Sådana finns i flera varianter i bestämningsböcker av olika slag, t.ex. i bokverket Nationalnyckeln. Nu kompletterar vi Artfakta med nycklar så att du kan nyckla på datorn eller mobiltelefonen.

I varje nyckel sorterar du fram den mest sannolika arten genom att välja något av de alternativa tillstånden för varje karaktär. När du hittat en rimlig kandidat kan du gå vidare för att läsa mer om arten, se bilder eller jämföra den med andra arter.

Idag presenterar vi nycklar till bin, spindeldjur och bastardsvärmare. Nya nycklar kommer att dyka upp löpande. 

Spara gärna länken www.artnyckeln.se på din mobiltelefon. Ta med telefonen ut i naturen i sommar och börja utforska på egen hand. Och du – glöm inte att rapportera dina fynd på Artportalen.

Publicerade nycklar

Lockad av lockespindlar?
Lockespindlar (Opiliones) är en liten grupp spindeldjur med drygt 20 arter i Sverige. De flesta är karakteristiska med sina långa, slanka ben vilket gett dem olika namn i folkmun. Trots att de hela tiden finns i vår närhet är de ändå förvånansvärt okända bland allmänheten. Men nu kan du börja sätta namn på ”pappa långben” med hjälp av den nya nyckeln, framtagen av Jonas Sandström, med bilder av Hay Wijnhoven och Jinze Noordijk.

Ett stort hopp för hoppspindlarna
Hoppspindlarna (Salticidae) är små spindlar med stor charm. De har också ovanligt stora ögon som följer dina rörelser noga när ni stöter på varandra vid en södervägg en solig dag. Kommer du för nära försvinner spindeln plötsligt genom ett hopp med hjälp av sina kraftiga ben.

I Sverige har vi nästan 50 arter hoppspindlar. Några är karakteristiska, såsom den randiga sebraspindeln och den långsmala stackmyrespindeln, andra är svårare att känna igen. Nu är det möjligt att bekanta sig med dessa varelser med hjälp av nyckeln till hoppspindlar. Nyckeln är framtagen av Jonas Sandström och vackert illustrerad av Mattias Starkenberg.

En smal sak för bifantasten
Smalbin (Lasioglossum) har länge ansetts som mycket svåra att artbestämma. Nu är det betydligt enklare med hjälp av en nyckel till de knappt 30 arterna.

Smalbina utgör bivärldens dvärgar och kan bli så små som 4 millimeter. De är dessutom i huvudsak svarta med små skillnader mellan arterna. Tidigare felbestämningar har skapat oklarheter kring vilka arter vi egentligen har i landet, men med hjälp av amatörers och experters insatser har vi nu en betydligt bättre kunskap. Göran Holmström och Krister Hall har sammanfattat denna kunskap i text och bild, och gjort det möjligt att sätta korrekt namn på arterna.

Vackra men giftiga
Bastardsvärmare (Zygaenidae) är färgglada fjärilar som man kan hitta sittande i blommor vackra sommardagar. De är förvånansvärt långsamma och orädda, vilket inte är att undra på eftersom dessa skönheter också är mycket giftiga. De har nämligen förmågan att avge vätecyanid som försvar mot närgångna rovdjur. Detta skyddar dem däremot inte mot miljöförändringar och försvinnande biotoper såsom blomrika gräsmarker. Flera av arterna är missgynnade och minskar i naturen, det är därför viktigt att övervaka dem och rapportera in sina fynd på Artportalen, något som även du kan bidra till.

Trots att de är stora och färgglada kan flera av de sju svenska arterna vara förvillande lika varandra. För en säker artbestämning presenterar vi nu en nyckel med text och bild. Kännetecknen har formulerats av Pavel Bína och bilderna är framtagna av Jan-Åke Winqvist och Christopher Reisborg.

Utöver de nya nycklarna tillgängliggör vi fakta med tillhörande nycklar som tidigare publicerats i bokverket Nationalnyckeln. För närvarande finns nycklar till över 1 000 arter, omfattande bland annat alla egentliga bladmossor och fiskar i form av klickbara pdf-dokument som du hittar under respektive organismgrupp i Artfakta.


Kontaktinformation