ArtDatabanken

EU-rapportering om biologisk mångfald i Sverige

ArtDatabanken tar fram statusrapporter enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (fågeldirektivet). Artikel 17 rapporterades den 29 april och fågeldirektivet rapporteras den 31 juli i år.

Stockros Alcea rosea. Foto: Christopher Reisborg

EU:s naturvårdsdirektiv

Naturvårdsfrågor inom EU regleras i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Syftet med direktiven är att bevara arter och naturtyper (habitat) som anses skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. Över 1 000 arter och fler än 200 naturtyper omfattas av de båda direktiven som har kommit till för att stoppa utdöendet av vilda växter och djur samt att hindra deras livsmiljöer från att förstöras.

Sverige har en skyldighet att både följa upp och rapportera tillståndet för arter och naturtyper som ingår i det gemensamma europeiska naturvårdsarbetet. ArtDatabanken sammanställer vart sjätte år rapporteringen enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (fågeldirektivet) på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). 

I Sverige förekommer 166 arter och 89 naturtyper som finns listade inom EU:s art- och habitatdirektiv. Dessa arter och naturtyper omfattas av svenska bestämmelser bland annat i artskyddsförordningen (2007:845). Sverige har ett nationellt ansvar att se till att dessa arter och naturtyper uppnår så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket exempelvis kan ske genom skydd av deras livsmiljöer eller fridlysning. Gynnsam bevarandestatus beskriver det tillstånd som ska uppnås för att en art eller naturtyp ska kunna finnas kvar långsiktigt.

Enligt EU:s fågeldirektiv ska Sverige skydda och se till att alla vilda fåglar och deras livsmiljöer inom landet bevaras. Av Sveriges cirka 350 fågelarter är 67 listade i direktivets bilaga 1. Det innebär att särskilda skyddsområden (Special Protection Areas) där dessa fåglar häckar ska pekas ut och ingå i Natura 2000-nätverket. Även fåglar som regelbundet rastar i betydande antal ingår i denna bilaga. Fågeldirektivet styr också medlemsländernas möjligheter till jakt och handel av fåglar genom ett flertal regler. Fågeldirektivet infördes 1979 och började gälla i Sverige i och med att vi gick med i EU år 1995

Läs nyhet Ny statusklassning av Sveriges arter och naturtyper inskickad till EU om rapporteringen av art- och habitatdrektivet till EU den 29 april.

Publicerad: 07 maj 2019 - Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se