This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Denna sida finns inte på det önskade språket. Klicka för att stänga denna ruta.
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
SLU Artdatabanken tar fram statusrapporter enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (fågeldirektivet). Artikel 17 och fågeldirektivet rapporterades senast 2019. 2020 kom rapporten "Arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv".
Naturvårdsfrågor inom EU regleras i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Syftet med direktiven är att bevara arter och naturtyper (habitat) som anses skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. Över 1 000 arter och fler än 200 naturtyper omfattas av de båda direktiven som har kommit till för att stoppa utdöendet av vilda växter och djur samt att hindra deras livsmiljöer från att förstöras.
Sverige har en skyldighet att både följa upp och rapportera tillståndet för arter och naturtyper som ingår i det gemensamma europeiska naturvårdsarbetet. SLU Artdatabanken sammanställer vart sjätte år rapporteringen enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (fågeldirektivet) på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
I Sverige förekommer 166 arter och 89 naturtyper som finns listade inom EU:s art- och habitatdirektiv. Dessa arter och naturtyper omfattas av svenska bestämmelser bland annat i artskyddsförordningen (2007:845). Sverige har ett nationellt ansvar att se till att dessa arter och naturtyper uppnår så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket exempelvis kan ske genom skydd av deras livsmiljöer eller fridlysning. Gynnsam bevarandestatus beskriver det tillstånd som ska uppnås för att en art eller naturtyp ska kunna finnas kvar långsiktigt.
Enligt EU:s fågeldirektiv ska Sverige skydda och se till att alla vilda fåglar och deras livsmiljöer inom landet bevaras. Av Sveriges cirka 350 fågelarter är 67 listade i direktivets bilaga 1. Det innebär att särskilda skyddsområden (Special Protection Areas) där dessa fåglar häckar ska pekas ut och ingå i Natura 2000-nätverket. Även fåglar som regelbundet rastar i betydande antal ingår i denna bilaga. Fågeldirektivet styr också medlemsländernas möjligheter till jakt och handel av fåglar genom ett flertal regler. Fågeldirektivet infördes 1979 och började gälla i Sverige i och med att vi gick med i EU år 1995.
Läs nyhet Ny statusklassning av Sveriges arter och naturtyper inskickad till EU.
I juni 2020 publicerades rapporten "Sveriges arter och naturtyper i EU:s art och habitatdirektiv. Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018" som sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.
Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv. Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
Publikationen är framtagen av Naturvårdsverket i samarbete med SLU Artdatabanken och Havs- och vattenmyndigheten.
