Landskapstyper

Senast ändrad: 22 april 2020

Varje rödlistad art har klassats utifrån vilken/vilka landskapstyper den förekommer i. De olika arterna utnyttjar miljöerna i olika utsträckning. I tabellerna redovisas i vilken grad landskapstyper utnyttjas eller är viktiga, med rak respektive fet stil. Utnyttjas innebär att arten förekommer eller kan förekomma i landskapstypen och redovisas i icke-fet stil, medan Viktig innebär att arten huvudsakligen förekommer i landskapstypen vilket redovisas i fet stil. Uppgifterna om landskapstyp baseras på dataunderlag från 2020-03-02.

B – Brackvattenmiljöer

Definieras som Östersjöns vattenmiljöer från Bottenviken söderut till en linje mellan Falsterbohalvöns sydvästra spets och Stevns Klint på Själland. I praktiken innebär detta vatten som har en salinitet mellan 0,5 och 8‰.

F – Fjäll

Definieras som områden ovanför skogsgränsen. Fjällbjörkskog och annan fjällskog klassificeras som Skog. Arter som enbart förekommer i fjällen klassificeras med endast F, såvida de inte lever  i vatten och/eller våtmark i fjällmiljön, då de även får beteckningen L respektive V.

H – Havsstränder

Inkluderar stränder både längs Västerhavet och Östersjön och inkluderar även klippbranter och sanddyner helt nära havet, liksom kobbar och skär i havet.

J – Jordbrukslandskap (odlingslandskap)

Inkluderar (förutom själva odlingsmarken) även trädbärande hagmarker, alléer i jordbruksbygd, slottsparker (särskilt där arterna påverkas av omgivande mark), gårdsmiljöer, alvar, ljunghedar, märgelgravar, dammar och smärre betade kärr i jordbrukslandskapet.

L – Limniska miljöer

Inkluderar allt från stora sjöar till små gölar samt rinnande vatten. Arter som (förutom i vattnet) också förekommer på stränder ovanför medelvattennivån anges även som V, annars bara som L. Arter som finns i sötvatten och når ut i Bottniska viken, men inte till havet söder om Norra Kvarken, klassificeras enbart som L.

M – Marina miljöer

Havsområdet från Falsterbohalvön och norrut längs västkusten, dvs. vatten med en salinitet större 8 ‰.

S – Skogslandskap

Följer skogsvårdslagens definitioner av skogsmark. Således inkluderas även hyggen, nyplanteringar, skogsbevuxen myr, fjällbjörkskog, inlandssanddyner, bergbranter nedanför fjällen, övriga skogliga impediment samt slottsparker (särskilt arter som är direkt knutna till träden).

U – Urbana miljöer, vägar och täkter

Innefattar städer och samhällen, inkl. trädgårdar, tätortsnära parker och urbana ruderatmarker, inomhus- miljö, vägrenar, ler-, sand-, grus- och bergtäkter samt gruvor.

V – Våtmarker Inkluderar myrmarker (kärr, mossar) och sötvattensstränder (inklusive åbrinkar och liknande). 

Arter som även förekommer nedanför lågvattenmärket anges även som L, annars bara som V.


Kontaktinformation

Karin Ahrné, kontaktperson rödlistning
SLU Artdatabanken
karin.ahrne@slu.se

018-672683

 

 

Ulf Bjelke, kontaktperson rödlistning
SLU Artdatabanken
018-672614

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se