Nationellt skyddsklassade arter

Senast ändrad: 04 december 2018

Skyddsklassning av arter innebär att fynduppgifter för våra mest känsliga arter döljs eller diffuseras för att skydda dem mot olika hot som annars kunde uppstå om de kom till allmän kännedom. Exakta fyndplatser för dessa s.k. skyddsklassade arter visas därför inte öppet för allmänheten. Däremot kan rapportören och eventuella medobservatörer se dessa fynduppgifter, liksom utsedda validerare. För naturvårdsändamål kan de även tillgängliggöras för vissa handläggare på berörda myndigheter samt i begränsad form och under vissa förutsättningar även till föreningar, konsultfirmor och forskare.

Skyddsklassning av arter – varför och hur?

De flesta rödlistade arter hotas främst av att deras livsmiljö försämras eller förstörs. Men hoten kan också utgöras av störning eller insamling, för vissa arter även förföljelse. Skyddsklassningen av arter syftar till att minska risken för hot som kopplar till ett offentliggörande av fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter. Skyddsklassning av arter behöver kompletteras med andra skyddsformer som fridlysning och artspecifika föreskrifter i skyddade områden.

Fynduppgifter som lagras av ArtDatabanken omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL, SFS 2009:400) och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Grundprincipen är att fynduppgifterna ska vara öppna och tillgängliga för alla. Arter som finns upptagna på ArtDatabankens lista över nationellt skyddsklassade arter, klass 3-5, döljs dock för publik visning och hanteras mer restriktivt. Uppgifter om skyddsklassade arter kan också komma att visas i diffuserad form i kartor utifrån artens skyddsklass.

Vid förfrågan om tillgängliggörande av fynduppgifter görs sekretessprövning enligt OSL. Den aktuella lagtext lyder: ”Sekretess gäller för uppgift om en djur- eller växtart som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i ett livskraftigt bestånd, om det kan antas att ett sådant bevarande av arten inom landet eller del av landet motverkas om uppgiften röjs”.

Skyddsklassningen görs i samråd med ArtDatabankens expertkommittéer och innebär bl.a. att arterna bedöms utifrån aktuell hotbild och tilldelas en skyddsklass som motsvarar en viss diffuseringsnivå, se vidare nedan. Skyddsklassningen omfattas av en större revision ungefär vart femte år, den senaste beslutades i mars 2018. I denna reducerades antalet skyddsklassade arter från 175 till 117 arter. Anledningen är att man för allt fler arter ser att fördelarna med öppen visning överväger riskerna. Mindre ändringar av skyddsklass kan genomföras med kortare varsel.

Åtkomst till skyddsklassade arter

Detaljerade fynduppgifter om skyddsklassade arter i Artportalen, eller andra verktyg som skördar data från Artportalen, visas inte öppet för allmänheten men visas för rapportören och eventuella medobservatörer (se Villkor för ArtDatabankens webbapplikationer). Även utsedda personer som validerar (kvalitetsgranskar) fynd i Artportalen kan ges åtkomst till berörda arter. 

För naturvårdsrelaterade ändamål kan vissa handläggare på myndigheter som länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommuner få tillgång till relevanta skyddsklassade fynduppgifter, liksom under vissa förutsättningar även föreningar, konsultfirmor och forskare. Dessa kan även få tillgång till delar av den annars ej fritt tillgängliga Observationsdatabasen, vilken är en intern databas över fynddata som användes fram till år 2008. Därefter har fynddata samlats i Artportalen.

Vid förfrågan om skyddsklassade arter görs sekretessprövning enligt OSL. Om data bedöms kunna tillgängliggöras skrivs ett avtal/överenskommelse eller ett beslut med förbehåll som informerar om vikten att inte sprida känsliga uppgifter vidare. Tjänsten som ger åtkomst till skyddsklassade arter är avgiftsbelagd från och med 1 januari 2019. ArtDatabanken som myndighet loggför alla utdelade behörigheter och levererade utdrag.

Skyddsklassningen tillämpas på alla fynddata som skördas via ArtDatabankens webbtjänster. ArtDatabanken rekommenderar även andra aktörer i landet att tillämpa skyddsklassningen för dessa arter.

Kontakta oss om du vill veta mer (se längst ner på sidan för kontaktinformation).

Grundprincipen om öppna data

Grundprincipen om öppna data är viktig för svensk naturvård, liksom möjligheten att med stöd av OSL dölja känsliga uppgifter. Öppen visning minskar risken för att fynduppgifter inte uppmärksammas vid t.ex. exploateringar eller annan markanvändning som kan påverka arten negativt. En mer allmän kännedom om intressanta arters förekomster kan också göra att närboende eller lokala naturvårdare har bättre bevakning om något hotar arten. Öppen visning av fynduppgifter för ovanliga arter gör också att fler intresserade personer kan få se arterna och lära känna dess miljökrav. Därigenom skapas också bättre förutsättningar för att arten kan hittas på nya lokaler. Det kan också stimulera ett ökat art- och naturintresse och bidra till bättre förståelse för naturvård.

Hot som kan orsakas av öppen visning

Nedanstående punkter listar de viktigaste hoten som öppen visning kan medföra och som ligger till grund för bedömningen av arterna med avseende på skyddsklass. Skyddsklassningen omfattar speciellt de arter som är extremt sällsynta och samtidigt störningskänsliga. För dessa arter kan jakt, obetänksam insamling eller substratpåverkan orsaka att en betydande del av artens svenska förekomst ödeläggs.

1. Direkt förföljelse/jakt
Omfattar större rovdjur som varg, järv och lo samt vissa rovfåglar.

2. Kommersiell insamling, främst för handel men även för odlingsändamål
Berör främst vissa fåglar, inklusive ägg, och orkidéer samt för samlare åtråvärda dagfjärilar och skalbaggar.

3. Insamling i studiesyfte (referenssamling/kontrollbestämning)
För växternas del utgör insamling till egen samling numera endast ett mindre hot. Insamling för artbestämning kan vara ett större problem för individfattiga populationer. Bland djuren är det främst lättåtkomliga fjärilar och skalbaggar med starkt begränsade populationer som berörs av hotet. Här kan även vissa typer av fällor som placerats olyckligt utgöra ett allvarligt hot.

4. Störning eller slitage p.g.a. ökad besöksfrekvens
Gäller främst vissa störningskänsliga fåglar och däggdjur, men även slitagekänsliga miljöer som exempelvis källor och vissa typer av våtmarker. När det gäller den lägre faunan är det allvarligaste hotet ofta substratförstörelse, t.ex. av ved i jakt på larver/puppor eller oförsiktig sållning av s.k. mulm från hålträd.

Skyddsklasser och diffusering

Skyddsklassningen bygger alltså på avvägningar mellan fördelarna respektive de hot som kan kopplas till öppen visning. En viss skyddsklass motsvarar en särskild diffuseringsnivå och har valts utifrån hur allvarligt hotet mot arten bedöms vara eller hur störningskänslig den är. Diffuseringens avgränsning följer kartans rutnät och avslöjar därför inte var i rutan observationen har gjorts. Flertalet av de arter som inte visas öppet har förts till skyddsklass 3, d.v.s. lokaluppgifter för dessa arter diffuseras till att endast visas som 5 x 5 km-ruta på en karta.

Till de högre skyddsklasserna, med en större diffuseringsgrad än 5 x 5 km, har förts vissa däggdjur, fåglar, en akut hotad fjärilsart och några mycket känsliga kärlväxtarter. Här hamnar t.ex. däggdjur som varg, björn och fjällräv och fåglar som svart stork, jaktfalk, kungsörn och berguv. För flertalet av de berörda fågelarterna är det bara observationer som indikerar häckning som hamnar i en högre skyddsklass, observationer av tillfälligt uppträdande individer visas öppet. 

Under våren 2018 ändrades tillämpningen av skyddsklass 2 och berörda fågelarter har fördelats mellan skyddsklass 3 och skyddsklass 1 (öppen visning). En ny funktion i Artportalen kommer att ersätta syftet med skyddsklass 2 genom att rapportören får möjligheten att själv välja att diffusera exakt läge för t.ex. boplatser.

I undantagsfall kan regionala avvikelser från den nationella klassningen bli aktuell, detta bör i förekommande fall göras i samverkan med ArtDatabanken. För vissa skyddsklassade arter kan undantag i form av öppna ”visningslokaler” också vara befogade. I enskilda fall måste avvikelser från den rekommenderade diffuseringen accepteras, till exempel i samband med naturvårdsinriktade områdesbeskrivningar eller exploateringsärenden. Här måste en avvägning göras mellan nyttan och de risker som publiceringen medför.

Skyddsklass

1 2 3 4 5
Diffuseringsgrad Öppen visning Har utgått*   5 x 5 km 25 x 25 km

 

50 x 50 km

 

* Kommer ersättas med funktion i Artportalen där rapportören själv får välja att diffusera sitt fynd.

Arturval i de olika organismgrupperna

Av naturliga skäl är det till stor del arter i rödlistekategorierna Akut hotad (CR) och Starkt hotad (EN) som berörs. Men även en del arter i hotkategorierna Sårbar (VU) och Missgynnad (NT) omfattas, liksom några arter som inte är rödlistade. Listan upptar även ett mindre antal arter som för närvarande inte förekommer bofast i landet. Det gäller dels ett antal arter i hotkategorin Förvunnen (RE) och dels några arter som ännu inte konstaterats som bofasta i landet men som förekommer i närheten.

Fåglar och övriga ryggradsdjur

Gruppen omfattar ett flertal starkt störningskänsliga arter som motiverar hög skyddsklassning. De rovdjur som är hotade av förföljelse har också förts till någon av de högre klasserna, liksom flera arter av ugglor och andra rovfåglar. Bland däggdjuren ingår utöver de stora rovdjuren även fjällräv och bechsteins fladdermus. Observationer av samtliga grod- och kräldjur samt fiskarter visas öppet.

Insekter och övriga evertebrater

Här berörs i första hand arter med mycket små känsliga populationer eller arter som löper risk att drabbas av kommersiell insamling. Den akut hotade veronikanätfjärilen anses vara så känslig att den som enda insekt förts till skyddsklass 4. I övrigt ingår mycket sällsynta arter som av olika anledningar kan vara hotade av insamling eller slitage i sin livsmiljö. Till den senare gruppen hör bl.a. några vedlevande skalbaggar och enstaka bin. Enligt den senaste bedömningen berör skyddsklassningen endast en spindelart samt insektsarter inom grupperna steklar, fjärilar och skalbaggar. Observationer av alla kräftdjur, mollusker och övriga evertebrater visas numera öppet. 

Kärlväxter och alger

Flertalet av de skyddsklassade arterna förekommer endast på ett fåtal, ofta individfattiga lokaler, och är därigenom mycket känsliga för insamling eller störning. Vissa kärlväxtarter, främst orkidéer, hotas av kommersiell insamling eller uppgrävning för odlingsändamål. Arter som t.ex. skuggbräken ingår på grund av att de växer i miljöer som är mycket slitagekänsliga. Hybrider som kan uppstå med de på listan upptagna orkidéerna och ormbunkarna ingår också då de annars kan röja föräldraarternas växtplatser. Inga alger omfattas av skyddsklassningen.

Mossor, lavar och svampar

Omfattar huvudsakligen några mycket sällsynta lavar med ofta individfattiga förekomster. Ett mindre antal arter som nu betraktas som försvunna från landet ingår också. Bland svamparna tillkommer några mycket eftertraktade tryffelarter. Alla mossor visas numera öppet.

Länkar 

Nationellt skyddsklassade arter 2018
Nyhet om revideringen 2018 (pdf)


Kontaktinformation

Jan Edelsjö, kontaktperson skyddsklassade arter
ArtDatabanken, SLU
jan.edelsjo@slu.se018-672685

Sidansvarig: anna.tano-graflind@slu.se