Dåligt kända insekter
Inom dåligt kända insektsgrupper – främst steklar och tvåvingar – är bristen på tillgängligt material ofta ett stort problem för forskare. Dessa två extremt artrika insektsordningar utgör huvudparten av den landlevande biologiska mångfalden och besitter nyckelpositioner i de flesta ekosystem. Det verkliga artantalet i dessa ordningar är svårt att uppskatta och de senaste rönen tyder på att ordningarnas dominans i terrestra miljöer ökar ju längre från ekvatorn man kommer. I Sverige utgör steklar och tvåvingar mer än en tredjedel av den hittills kända fauna av flercelliga organismer.
Effektiva fällor...
De fällor som använts i projektet är 75 så kallade Malaisefällor, vilka är mycket effektiva fångstredskap för flygande insekter. Fällan som på 1930-talet designades av den svenska insektsforskaren René Malaise, är en tältliknande konstruktion av myggnät med en mittvägg och ett snedställt tak som lutar både åt sidorna och i längdriktningen. Insekter som kommer flygande och träffar fällans mittvägg kommer att börja röra sig uppåt för att till slut hamna i uppsamlingsflaskan i fällans högsta nock. Malaisefällan är idag mer eller mindre standard vid insektsinventeringar över hela jorden.
...placerade över hela landet
För att maximera diversiteten i projektets fångstprover har fällorna varit placerade på så många som möjligt av våra svenska hot spots, det vill säga områden med sedan tidigare erkänt hög biodiversitet och som bland annat har listats som särskilt artrika av Naturvårdsverket. De 75 fällorna placerades ut på 54 olika lokaler, väl spridda över landet, från skånska sydkusten till Nuoljas kalfjäll i Abisko. Fällorna, som sköttes ideellt, tömdes ungefär varannan vecka året runt så länge det inte var alltför mycket snö. Utan detta stora engagemang från närmare hundra amatörentomologer och andra naturintresserade hade undersökningen inte varit möjligt.
Största insektssamlingen i världen
Nästan tvåtusen fällprover innehållande uppskattningsvis 80 miljoner (!) insekter samlades in under åren 2003-2006. Därmed är det troligen den största insektssamlingen i världen. Det praktiska sorteringsarbetet sker på Station Linné på Öland och de mest värdefulla, artbestämda insekterna förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Uppseendeväckande resultat
Det omfattande och tidskrävande arbetet att sortera och artbestämma materialet pågår för fullt. I november 2017 hade drygt 80 % av materialet sorterats i ungefär 300 systematiska grupper för vidare behandling. Över 300 leveranser med över 600 000 insekter har skickats iväg till 125 taxonomer i 25 länder utspridda på fyra kontinenter och närmare 300 personer har bidragit med sina tjänster till projektet. Ungefär 250 000 insekter har hittills identifierats till artnivå och i det identifierade materialet har fler än 2 000 för Sverige nya arter påträffats. Mellan en tredjedel och hälften av dessa är också nya för vetenskapen. De uppseendeväckande resultaten har väckt ett stort och brett intresse. Ett hundratal vetenskapliga artiklar och rapporter har publicerats och Svenska Malaisefälleprojektet har blivit omnämnt i mer än 300 tidningsartiklar och i flera radio- och tv-program, även utanför Sverige.
Bland de många nya insektsarterna finns en ny gallmyggeart, som fått namnet Aprionus victoriae för att hedra Svenska artprojektets beskyddare H.K.H. Kronprinsessan Victoria. Samma forskare som hittade den nya gallmyggearten har även namngivit ett helt nytt släkte av gallmyggor efter Svenska artprojektet: Svenartia.
Många nya puckelflugor
Ännu har bara några få av de i Sverige över 400 förekommande insektsfamiljerna granskats av taxonomer. Det är framförallt bland de små myggorna, flugorna och parasitsteklarna som de nya arterna hittats. Exempelvis har det hittills bara bland puckelflugor påträffats över 800 arter i projektet, en familj som sedan tidigare bara omfattade dryga 300 kända svenska arter. Drygt hälften av de nya arterna för Sverige var dessutom tidigare helt okända för vetenskapen.
Materialet en unik resurs för forskningen
Målsättningen med projektet är att få alla de insamlade insekterna sorterade och artbestämda. Men redan nu har arbetet fått stor betydelse för systematiska, morfologiska, taxonomiska och ekologiska studier i Sverige och i resten av världen. När sorteringsarbetet slutligen är avklarat har Svenska Malaisefälleprojektet skapat en enorm resursbank för framtida entomologisk forskning.
Initiativtagare till projektet var Thomas Pape och Fredrik Ronquist. Projektledare är Dave Karlsson, Station Linné.