SLU-nyhet

Svartfläckig blåvinge

Publicerad: 07 april 2020
prickig fjäril på rosa blomma. Foto

Den svartfläckiga blåvingen är vår största blåvingeart. Den skiljer sig från andra blåvingar genom distinkt svarta och relativt stora fläckar på vingarnas blå översidor. Larven av svartfläckig blåvinge lever först på sin värdväxt, främst backtimjan, men lämnar sedan värdväxten och adopteras av myror.

Ekologi

Svartfläckig blåvinge Phengaris arion förekommer lokalt på varma sand- och åsbackar i Götaland och östra Svealand. Fjärilen är knuten till öppna och solexponerade miljöer med näringsfattig mark såsom ljunghedar, torräng, sandstäpp, torra betesmarker och alvarmark. Dess värdväxter i Sverige är främst backtimjan och stortimjan, men kungsmynta är en alternativ värdväxt. Efter tredje hudömsningen söker sig larverna från värdväxten i förhoppning att adopteras av myror av släktet Myrmica (i Sverige främst hedrödmyra) och livnär sig under resterande tid fram till förpuppningen på myrlarver.

Utbredning och status

Fjärilens utbredning har minskat kraftigt under de senaste 60 åren i takt med att nötbete upphört på magra marker och att dessa marker i hög grad har planterats eller vuxit igen. Numera finns endast ett litet antal lokaler kvar på fastlandet. Flertalet av artens lokaler i Mälardalen innehåller forntida gravhögar. På Öland och Gotland där jordtäcket på kalkstenberggrunden är tunnare har igenväxningen gått långsammare och här har fjärilen sina starkaste förekomster i landet. Svartfläckig blåvinge omfattas av åtgärdsprogram sedan 2007. Den är en av de tolv fjärilsarter som ingår i EU:s habitatdirektiv och är också fridlyst. Arten är en bra signalart för artrika torrmarker och åtgärder som gynnar den svartfläckiga blåvingen är också positiva för andra arter i samma miljö.

Effekter av en torr sommar

Trots att svartfläckig blåvinge är en torrmarksart verkar den torra sommaren 2018 ha slagit hårt mot arten. Sommaren 2019 var antalet rapporterade fynd från Gotland, som normalt är ett av fjärilens starkaste förekomstområden, historiskt lågt. Endast fyra fynd på Gotland rapporterades till Artportalen 2019, som jämförelse gjordes i medeltal 180 (74-362) rapporter (varav flera av många individer) från Gotland under de fem föregående åren 2014-2018. Flera arter i familjen juvelvingar var ovanligt sällsynta under 2019 och även om det är osäkert vad som är den direkta orsaken så är det troligt att den torra sommaren 2018 spelar in. Flera extremt torra år i rad skulle kunna få förödande konsekvenser för de arter som redan har begränsad förekomst och utbredning. En sydlig art bland blåvingarna som istället gynnades av torkan är den rödfläckiga blåvingen (Aricia agestis) som bland annat lever på skatnäva, en växt som 2019 blommade rikligt till exempel på gräsmattor där gräset torkat bort.

Klimatförändringar i rödlistan

Med klimatförändringarna förmodas frekvensen av extrema väderhändelser som t ex torka öka framöver. Till följd av ett förändrat klimat kan också insekter och deras värdväxter hamna i otakt. När det gäller en art som svartfläckig blåvinge som utöver värdväxterna är beroende av rödmyror så påverkas den också av hur myrorna reagerar på förändringar av klimatet och livsmiljön.

På grund av att arter har många olika behov och klimatförändringarna är komplexa i sig är det ofta svårt att bedöma hur enskilda arter kommer att påverkas. Rödlistebedömningarna görs för de flesta insekter utifrån ett tidsfönster på 10 år, vilket är en kort tid för att kunna upptäcka effekter som kan kopplas till klimatförändringar. Därför har vi för fjärilars del använt klimatförändringar i begränsad utsträckning som viktig påverkansfaktor även om klimatet och vädret enskilda år har stora effekter på fjärilars populationsstorlek och potentiella utbredning.

Rödlistebedömning

Svartfläckig blåvinge är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT) enligt B-kriteriet, närmare bestämt B2b(iii)c(iv), vilket betyder att den har en begränsad förekomstarea med fortgående minskning i fråga om ytan och/eller kvaliteten på habitatet (livsmiljön). Extrema fluktuationer vad gäller antal reproduktiva individer antas också förekomma.  Även i Rödlista 2015 klassades Svartfläckig blåvinge som Nära hotad (NT).

Text: Karin Ahrné

 

Dagens rödlistade art


Kontaktinformation

Karin Ahrné, fjärilar
SLU ArtDatabanken
karin.ahrne@slu.se 018-672683

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se