ArtDatabankens avgifter

Senast ändrad: 13 februari 2019

Från och med 1 januari 2019 tar ArtDatabanken ut en avgift för tjänsten att tillgängliggöra skyddsklassade fynddata.

Avgiften är till för att täcka de kostnader som ArtDatabanken har för hantering och support vid behörighet och uttag av data samt förvaltning/drift av berörda applikationer och bakomliggande databaser och webbtjänster.

FAQ 

 

 
Varför måste ArtDatabanken ta betalt?

En utmaning för ArtDatabanken är att våra tjänster blir mer och mer efterfrågade vilket innebär ökande kostnader. Vi har klarat av situationen med hjälp av tillfälliga statsanslag från men inför 2019 års verksamhet hade vi inte möjlighet att få några tillfälliga medel. För att hitta en lösning på detta har vi under 4 år arbetat för att få kontinuerliga statsanslag. Den ansträngningen har inte lyckats och därför beslutades att ArtDatabanken, från 1 januari 2019, behöver ta ut avgifter för de tjänster i vår grundverksamhet som kan avgiftsbeläggas.

Vad händer om en användare inte vill betala årsavgift?

Om man som användare inte vill betala årsavgiften tar vi bort berörd behörighet och stänger åtkomsten och stöd till skyddsklassad fynddata. Som ett alternativ till att betala en årsavgift kan man göra engångsuttag för 1500 kr per timme. Beräknad tidsåtgång för ett normalt ärende är cirka 1 timme.

Varför avgiftsbelägger ArtDatabanken vissa tjänster?

De tjänster som ArtDatabanken avgiftsbelägger saknar annan finansiering.

Kostar det verkligen något att få tillgång till fynddata, uppgifterna finns ju i  Artportalen?

Artportalen är ett öppet system och kommer fortsätta att vara det. Avgiften är kopplad till de tjänster vi utför och den systembelastning och arbetsbelastning som är en direkt konsekvens av att vi behöver hjälpa till för att ge åtkomst till skyddsklassad fynddata. De tjänster vi pratar om kräver systemkapacitet från olika system vilket innebär stora arbetsinsatser. Handläggningstid, it-support och hantering av ärenden är inkluderat i avgiften.

Hur har ArtDatabanken kommit fram till avgifternas storlek?

ArtDatabanken har gjort en kostnadskalkyl som beräknar de faktiska kostnaderna för systembelastning och hantering av ärenden.

Att ArtDatabanken tar betalt för sina tjänster kan inte det innebära att de slutar att användas, vilket är en förlust för svensk naturvård?

ArtDatabanken har genomfört en risk- och konsekvensanalys samt juridisk förankring innan beslut om avgifter togs. En av riskerna är givetvis att användare inte vill betala och därmed slutar nyttja vår tjänst att få tillgång till skyddsklassad fynddata. Men i det läge som ArtDatabanken befinner sig i just nu innebär uteblivna avgifter på sikt att vi inte kan tillhandahålla denna tjänst överhuvudtaget, vilket skulle vara en större förlust för naturvården.

Varför ska jag betala när jag rapporterar in fynd själv?

Det är inte informationen ArtDatabanken tar betalt för, utan tjänsten att tillhandahålla den.

Hur går betalningen till?

ArtDatabanken kommer att skicka en faktura till angiven fakturaadress, avgiften faktureras årsvis vid prenumeration. Vid engångsuttag fakturerar vi varje halvår. 

Måste alla betala för åtkomst till skyddsklassad fynddata?

Avgiften gäller alla som nyttjar tjänsten att få åtkomst till skyddsklassad fynddata med undantag för ideella föreningar och under förutsättning att informationen inte används i kommersiellt syfte.

Varför har inte ArtDatabankens beslut om avgifter gått på remiss?

Genom ett remissförfarande kan berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter lämna synpunkter på ett förslag. ArtDatabanken har dock inte sett avgifter som ett förslag utan det har varit den enda kvarstående lösningen på den utmaning som utebliven finansiering inneburit.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se