Vad är en främmande art?

Senast ändrad: 25 april 2017
Lupiner, Foto: Ingrid Nordqvist-johansson

Främmande arter är utan tvekan en viktig och helt integrerad del av svenskt jord- och skogsbruk, och främmande arter trivs och frodas i våra trädgårdar. Men vissa nykomlingar – de s.k. invasiva arterna - kan ställa till stora problem.

Naturen kännetecknas av förändring

Sveriges fauna och flora förändras ständigt. Alltsedan inlandsisen började dra sig tillbaka från sydligaste Sverige för ca 15 000 år sedan har olika arter dominerat landskapet. Inledningsvis var det klimatet och arternas spridningsförmåga som bestämde var de olika arterna fanns. Redan i samband med att bondestenåldern inleddes för drygt 6000 år sedan började människan få stort inflytande på vilka arter som förekommer i landskapet. Inom ramen för trädgårdsodling, jordbruk och skogsbruk har människan gynnat, och i vissa fall introducerat, arter av stort värde. Många av våra jordbruksgrödor har sitt ursprung i Sydeuropa eller Mellersta Östern och under de senaste trehundra åren har inslaget av arter från Nord- och Sydamerika ökat betydligt. Sedan mitten av 1900-talet importeras barrträd från andra geografiska områden och i dagsläget är det få trädplantor som har ett svenskt ursprung.

Nya arter påträffas varje år

Varje år påträffas åtskilliga nya arter i Sverige. Det kan handla om arter som sprider sig och på naturlig väg tar sig in i landet, såväl som arter som levt här länge men som man först på senare tid upptäckt. Gemensamt för dessa nya arter är att de tagit sig till Sverige av egen kraft.

Främmande arter

Utöver de arter som varje år på egen hand etablerar sig som nya för Sverige dyker det också upp nya främmande arter, dvs. arter som direkt eller indirekt fått hjälp av människan för att ta sig till Sverige. Arter som rotkörvel och signalkräfta har aktivt förts in till landet för att odlas  medan t.ex. spansk skogssnigel och svartmunnad smörbult förts in som passiva fripassagerare i importerat växtmaterial respektive via stora båtars ballastvatten.

Invasiva arter

Främmande arter kan ibland utgöra ett bekymmer och i värsta fall ställa till stora problem. Vissa arter trivs helt enkelt för bra i sin nya miljö och kan expandera kraftigt och i samband med detta påverka inhemsk biologisk mångfald eller orsaka stora socioekonomiska skador. Sådana arter brukar kallas invasiva arter. De kan t.ex. skada ekosystemet som de introducerats till, ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.

Mer om

NOBANIS – webbportal om främmande arter i norra Europa

ArtDatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket utvecklat en webbportal åt Nobanis – European Network on Invasive Alien Species. Nobanis är en portal med information om invasiva främmande arter i norra och centrala Europa. Arbetet har rönt stort intresse och flera länder har anmält intresse för att bli medlemmar. Portalen uppdateras kontinuerligt av representanter för deltagande länder (i Sveriges fall av Naturvårdsverket).

Fakta:

Exempel på invasiva arter:

  • Mårdhund
  • Vandrarmussla
  • Jätteloka
  • Amerikansk kopparand
  • Kanadensiskt gullris
  • Spansk skogssnigel
  • Japanskt jätteostron
  • Sjögull

Kontaktinformation

Mora Aronsson, kontaktperson främmande arter
ArtDatabanken, SLU
mora.aronsson@slu.se, 018-673414, 070-6682682