Bekämpning av invasiva främmande arter

Hur arbetar man i Sverige?

Vem gör vad i arbetet med invasiva främmande arter

På Naturvårdsverkets webbplats hittar du vägledningar om hur man arbetar med invasiva arter i Sverige.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats vad du som privatperson kan göra.

Läs mer på Havs- och vattenmyndighets webbplats vad du som privatperson kan göra.

Hur minskar man problemen?

För att effektivt kunna hindra att invasiva främmande arter etablerar sig i landet måste man arbeta i flera steg:

Förebyggande

Det viktigaste och mest kostnadseffektiva är att förhindra spridning och etablering. Internationellt pågår arbete för att förhindra och begränsa spridning med ballastvatten. Principen om fri rörlighet för varor och tjänster inom EU gör att det är mycket svårt att på ett effektivt sätt begränsa handel och transport av växter och djur. Effektiva begränsningar finns för ett litet antal internationellt accepterade skadegörare.

• EPPO, europeisk växtskyddsorganisation (på engelska)
• IPPC, internationella växtskyddskommissionen (på engelska)

Snabb upptäckt – snabba åtgärder

I de fall en art lyckas etablera sig i ett nytt område är det viktigt att den uppmärksammas så snabbt som möjligt så att effektiva motåtgärder kan sättas in i ett så tidigt stadium som möjligt.

• Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter, Naturvårdsverket

Det är redan idag möjligt att rapportera observationer av främmande arter i Sverige på Artportalen som SLU Artdatabanken driver. Artportalen kan därigenom fungera som ett underlag för ett effektivt varnings- och rapporteringssystem (Early Warning System) för främmande arter.

Ett exempel på hur ett varningssystem kan fungera är fallet med den starkt invasiva arten amerikansk kopparand Oxyura jamaicensis som genom omfattande hybridisering visat sig vara ett hot mot den europeiska kopparanden Oxyura leucocephala (EN). Sverige har via internationella överenskommelser förbundit sig att bekämpa amerikansk kopparand och SLU Artdatabanken har i dagsläget en överenskommelse med Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet om att förmedla information om förekomst av arten så att den kan bekämpas.

Begränsa och kontrollera

I de fall man inte hinner sätta in snabba åtgärder mot en invasiv främmande art och den lyckas etablera sig gäller det att minimera skadorna. Detta är det mest kostsamma steget i arbetet mot invasiva främmande arter och man bör därför göra allt man kan för att undvika att behovet uppstår. I många fall har invasiva främmande arter blivit så välspridda och etablerade i den svenska naturen att vi tvingats leva med dem. Kanadensiskt gullris och jättebalsamin konkurrerar ut den ursprungliga floran i vägkanter och längs åstränder, signalkräftan sprids allt snabbare och har redan bidragit till att flodkräftan i stort sett har försvunnit från södra delen av Sverige. Jordbruket och trädgårdsnäringen står inför stora förändringar till följd av den spanska skogssnigelns expansion.

Främmande arter – ett gigantiskt problem globalt

Invasiva främmande arter bedöms i dagsläget vara ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden på global nivå. Kostnaderna för invasiva främmande arter i Sverige har nyligen uppskattats till 1,1–4,5 miljarder per år. I EU beräknas kostnaden till 9,6 miljarder euro per år och i USA uppskattas kostnaderna för skador och kontroll till i storleksordningen 100 miljarder dollar per år.

• Konventionen om biologisk mångfald

NOBANIS – webbportal om främmande arter i norra Europa

SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket utvecklat en webbportal åt Nobanis – European Network on Invasive Alien Species. Arbetet har rönt stort intresse och flera länder har anmält intresse för att bli medlemmar. Nobanis är en portal med information om invasiva främmande arter i norra Europa. Portalen uppdateras kontinuerligt av representanter för deltagande länder (i Sveriges fall av personal på Naturvårdsverket).

• NOBANIS

DAISIE –  information på webben om främmande arter i Europa

Genom ett stort EU-finansierat projekt finns det mesta om främmande arter samlat på en portal under namnet Daisie (Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe information). I databasen finns information om cirka 11 000 främmande arter som vid något tillfälle påträffats i Europa. Portalen slutade utvecklas och uppdateras i samband med att projektet avslutades år 2008.