Skydd av arter

Senast ändrad: 05 maj 2017
Vityxne Pseudorchis albida. Foto: Mora Aronsson

Flera av Sveriges arter är skyddade med stöd av olika nationella och internationella lagar och konventioner.

Lagar med artskydd

Alla vilda däggdjur och alla fåglar är fredade enligt jaktlagen, med undantag för att det under vissa tider på året råder jakttid för några arter. Fiskar och blötlevande kräftdjur och blötdjur, t.ex. musslor och snäckor, omfattas av fiskelagstiftningen och kan fridlysas med stöd av den. Vissa landlevande djur och växter kan fridlysas med stöd av artskyddsförordningen. Alla Sveriges orkidéer är till exempel fridlysta.

Lagar för områdesskydd

Områden kan avsättas som naturreservat om syftet är att bevara biologisk mångfald, vilket inkluderar livsmiljöer för hotade skyddsvärda djur- och växtarter. Mindre områden med motsvarande värden kan avsättas som biotopskyddsområde. Ett djur- eller växtskyddsområde kan inrättas för att inskränka rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens och markägarens rätt att uppehålla sig inom området. Till exempel kan detta gälla särskilt känsliga fågelhäckningsområden och sälskyddsområden.   

Sveriges rödlista

ArtDatabanken tar fram Sveriges nationella rödlista på uppdrag av Naturvårdsverket. Rödlistan är en nationell sammanställning över vilka arter som minskar i antal eller utbredning, och den ligger ofta till grund vid bedömningar av om arter bör fridlysas eller inte.

Åtgärdsprogram för hotade arter

För ca 200 av Sveriges hotade arter har eller kommer så kallade åtgärdsprogram att tas fram. Det är inte bara hotstatusen som vägst in vid urvalet utan även möjligheten att göra riktade åtgärder samt Sveriges internationella åtaganden har vägts in. Läs mer om ÅGP.

EU-direktiv och vägledningar

Ca 150 av de 1000 arter som finns upptagna på EU:s art- och habitatdirektiv finns i Sverige. Tillsammans med EU:s fågeldirektiv omfattas över 1 000 arter och fler än 200 naturtyper av de båda direktiven som har kommit till för att stoppa utdöendet av vilda växter och djur samt att hindra deras livsmiljöer från att förstöras. Arter omfattas av bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845). Sverige har ett ansvar för att se till att dessa arter uppnår gynsamm bevarandestatus vilket exempelvis kan ske genom skydd av dess livsmiljöer eller fridlysning.

Fridlysning av arter

Naturvårdsverket och Länsstyrelserna ansvarar för arbetet med fridlysta arter. Läs mer om fridlysning (Naturvårdsverket)

Konventionen om biologisk mångfald

Sverige ratificerade år 1993 konventionen om biologisk mångfald. Sverige införlivar konventionen bl.a genom miljömålsarbetet. Läs mer på Naturvårdsverket om det arbete som bedrivs i Sverige för att uppfylla konventionen.


Kontaktinformation

Lena Tranvik, Programchef naturvård
ArtDatabanken, SLU
lena.tranvik@slu.se018-672478