Verifiering – ett viktigt led i att kunna kvalitetssäkra fynd i Artportalen

Senast ändrad: 02 november 2023

SLU Artdatabanken får in miljontals rapporter om artfynd till Artportalen varje år. Fynduppgifterna ligger till grund för beslut inom svensk naturvård, vilket gör att kvaliteten på datat är av stor vikt. Här kan du läsa om hur SLU Artdatabanken arbetar med verifiering.

Under 2017 fastställde SLU Artdatabanken grundprinciper för verifiering, d.v.s. riktlinjer för kvalitetssäkringen av fynduppgifterna som rapporteras in i Artportalen. 

Verifiering sker i tre steg

Kvalitetsgranskningen, den s.k. verifieringen sker i flera steg, där den första sker vid rapporteringen av rapportören själv och den andra vid exponeringen i Artportalen av andra användare och den tredje då utvalda fynd granskas i efterhand av utsedda experter. Vid expertverifieringen bedöms i första hand taxontillhörighet, d.v.s. om rätt art rapporterats och geografisk position, men även övrig information om den har betydelse. Verifieringssprocessen resulterar i att fyndet får en verifieringsstatus (symbol) i Artportalen.

Grundprinciper för verifiering

Under 2017 fastställde SLU Artdatabanken grundprinciper för verifiering. Internt har SLU Artdatabanken under året delat upp bl.a. verifieringssansvaret inom olika organismgrupper och satt mål för det interna verifieringssarbetet. Det löpande arbetet med support för verifieringssarbetet är också viktigt för en fungerande verksamhet.

Nationella verifieringsgrupper

SLU Artdatabanken har också drivit arbetet kring uppbyggandet av en verifieringssorganisation, framförallt de nationella verifieringssgrupperna (NVG), som har en central roll i valideringsarbetet. Grupperna utser och samordnar verifieringen inom en viss organismgrupp, utvecklar upplägget i landet, fördelar ansvaret, engagerar och ser till att en bra verifierings skultur råder. I NVG finns representanter från SLU Artdatabanken, ideella föreningar, expertkommittéer, muséer m.fl. beroende på behovet.

– Det som är riktigt roligt är att de nationella verifieringssgrupperna har tagit form och blivit aktiva, säger Pavel Bína som är koordinator för verifieringssarbetet på SLU Artdatabanken.

Antal validerare år 2015, 2016 och 2017 efter organismgrupp. Tabell

Störst aktivitet har skett inom kärlväxter där NVG bildats och cirka 40 nya verifierare har fått verifieringssroller. Men även arbetet med steklar och trollsländor har kommit långt med nya NVG:er och verifierare. För fåglar organiseras verifieringssarbetet sedan många år tillbaka via de 29 Regionala rapporteringskommittéerna (Rrk) med drygt 200 medlemmar, som verifierar fynd på regionalnivå, och en Raritetskommitté (Rk), som verifierar fynd på nationell nivå.

– Även inom fågelverifieringen ökade antalet validerare under 2017 och det totala antalet verifierare i slutet av året var 341, en ökning om nästan 30 % jämfört med föregående år, säger Pavel Bína.

Många är inblandade i verifieringen. Förutom SLU Artdatabanken är det SOF BirdLife, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Entomologiska Förening och Sveriges Mykologiska Förening, men även myndigheter, muséer och enskilda experter.

Bilden till höger visar verifieringen organismgruppsvis 2017. Antal verifierare för de olika organismgrupperna i Artportalen. Den största ökningen under 2017 blev inom kärlväxtverifiering.

Riktlinjer och manualer för olika organismgrupper