Svenska artprojektets forskningsmedel

Senast ändrad: 21 augusti 2019

ArtDatabanken utlyser varje år medel till taxonomiska forsknings- och inventeringsprojekt inom dåligt kända organismgrupper eller i dåligt kända miljöer via Svenska artprojektet.

Ansökan för 2019 års utdelning av medel stängde den 3 juni. Ny utlysning kommer att ske våren 2020.

Svenska artprojektets forskningsinriktning

Forskning inom artprojektet ska behandla taxonomi och systematik hos grupper av flercelliga organismer som är dåligt kända inom Sverige eller Norden. Där det är motiverat kan projekten även innefatta utredning av högre systematik, samt omfatta ett större geografiskt område. Observera att forskningsbehoven inom många organismgrupper är heterogena – vissa delgrupper kan vara mer eller mindre välkända, medan andra är ytterst dåligt kända.

Medel för inventeringar

Mindre inventeringar kan ingå i ett vanligt forskningsprojekt, men medel för inventeringar av dåligt kända grupper kan sökas som eget projekt om ett flertal nya arter för landet förväntas påträffas. En plan för bearbetning av material inklusive artbestämning och omhändertagande av material på ett offentligt naturhistoriskt museum ska visas. Intyg från specialister som samtyckt till att bearbeta material från planerad inventering ska bifogas. För medel till större inventeringar eller till workshops för exempelvis insamling och/eller bearbetning av specifika grupper, kontakta ArtDatabanken på ansokan.artprojekt@slu.se.

Publicering av resultat och rättigheter

Forskningsresultat från beviljade projekt publiceras enligt gängse praxis i vetenskaplig litteratur och i tidskrifter med internationell räckvidd, i görligaste mån i tidskrifter med någon form av "Open Access-policy". Spridning av resultat till mottagare utanför vetenskapssamhället uppmuntras starkt. Resultaten ska även lämnas till ArtDatabanken för att delar av materialet ska kunna användas för kunskapsspridning om arter och organismgrupper (se Leveranser och redovisningskrav nedan).

I det fall material omfattas av upphovsrättsligt skydd äger SLU rätt att fritt och utan begränsningar publicera materialet. SLU äger även rätt att ge tredje part tillstånd för publicering av materialet, utan tillkommande rätt till ersättning för leverantören. Respektive upphovsman äger rätt att fritt publicera sitt eget material, dock ej på sådant sätt som i ekonomiskt eller annat avseende kan skada SLU eller verksamhet bedriven av SLU. Leverantören ansvarar för att vid behov inhämta nödvändiga tillstånd för överlåtelse av upphovsrätt i händelse tredje man är upphovsrättsinnehavare.

Behandling av personuppgifter sker i enlighet SLU:s riktlinjer för behandling av personuppgifter. För uppgifter som lagras i ArtDatabankens webbapplikationer, se villkor för kontohavare på ArtDatabanken.

Projektmedel

Medel till projektbidrag kan sökas för högst tre år. Ansökan kan inkludera såväl medel för löner/friköp som andra kostnader förknippade med projekten, dock ej för bänkavgifter (förutsätts ingå i normal overhead). Eventuella kostnader kopplade till publicering i vetenskaplig tidskrift ska hanteras inom ramen för ansökan. ArtDatabanken ser positivt på att värdinstitutionen själv bidrar med delfinansiering av projektet, utöver de sökta medlen.


Exempel på typer av projekt:
  • projektbidrag
  • doktorandtjänst
  • postdoktorala projekt
  • gästforskare
  • särskild forskartjänst
  • inventeringar

Vem kan söka forskningsmedel?

Huvudsökanden bör ha avlagt doktorsexamen och ha dokumenterad erfarenhet av taxonomisk och/eller systematisk forskning.

Huvudsökanden bör under projekttiden ha sin arbetsplats på värdinstitution i Sverige. Medsökande kan vara baserad i annat land.

Huvudsökanden ska i normalfallet vara den som utför huvuddelen av forskningen. Undantag gäller medel för doktorander, vissa postdoktorala projekt och gästforskare, som ska sökas av värden. Om sökanden inte redan är fast anställd vid den planerade värdinstitutionen krävs intyg från institutionen att sökanden är välkommen och ges rimliga förutsättningar för forskningen. Intyg från samarbetspartners bidrag till projektet ska bifogas ansökan.

Huvudsökanden är huvudansvarig för projektet och undertecknar kontraktet. Medsökanden är andra personer som aktivt deltar i och bidrar till projektet. Samarbetspartners är parter som, oftast i begränsad omfattning, bidrar till projektet, t.ex. genom utbyte av material och data, men som inte får del av projektets tilldelade anslag i någon form.
Anställda vid SLU kan inte vara huvudsökande eller medsökande. De kan däremot vara samarbetspartners, om det tydligt framgår av projektbeskrivningen att de inte gynnas ekonomiskt av en beviljad ansökan.

Doktorandtjänst

Medel för doktorandtjänst kan sökas för högst fyra år. Huvudhandledarens handledning ska utföras inom ramen för en redan befintlig tjänst eller på annat sätt genom värdinstitutionens försorg. Endast i undantagsfall kan medel även beviljas för handledarkostnader – om synnerligen goda skäl finns och projektet är mycket angeläget för Svenska artprojektet. Värdinstitutionen ska genom ett särskilt intyg garantera tillfredställande handledning under hela doktorandtiden.

Postdoktorala projekt

Medel för postdoktorala projekt kan sökas av en svensk forskare som vill:

  • forska vid ett utländskt eller till ett svenskt universitet (annat än det där hen disputerat)
  • bjuda in en nyligen disputerad forskare med utländskt medborgarskap
  • utlysa en öppen postdoktoral anställning (för svenska eller utländska medborgare)


Medel för postdoktorala projekt söks normalt för ett till två år, men om goda skäl finns kan även ett tredje år sökas. Postdoktorala projekt tillåts endast i form av anställning, ej som stipendier. För att söka medel till postdoktoral anställning bör sökandens doktorsexamen vara högst tre år gammal.

Gästforskare

Medel för gästforskare i Sverige beviljas normalt maximalt för tre år. Huvudsökande är den som inbjuder gästforskaren.

Särskild forskartjänst

Medel för särskild forskartjänst kan beviljas till väl meriterad forskare som har för avsikt att taxonomiskt revidera artrika och dåligt kända grupper av organismer. Här förväntas att nya, dåligt bearbetade grupper utreds snarare än fördjupning inom den grupp forskaren tidigare har studerat. Medel för särskild forskartjänst kan sökas för tre år. Under det tredje projektåret kan förlängning sökas med ytterligare tre år.

Medel för resor och utrustning

Medel för långväga resor kan endast beviljas om resorna är mycket väl motiverade utifrån ett relevansperspektiv för Svenska artprojektet. Medel till dyrare utrustning (>100 000 kr) beviljas endast undantags¬vis och då utifrån grundligt motiverade behov.

Tidigare beviljade medel

Den som tidigare beviljats medel från Svenska artprojektet ska till ansökan bifoga en kortfattad (1-2 A4-sidor) redogörelse av resultaten från det senaste beviljade projektet och jämföra med vad som planerats i den ursprungliga projektbeskrivningen. Eventuella medel (pågående eller tidigare) beviljade från norska Artsprosjektet ska anges i ansökan. Den som har andra uppdrag inom ArtDatabankens verksamhet ska i ansökan meddela detta och ange kalenderperiod och ungefärlig omfattning på uppdraget.

Synergier med andra projekt

Eventuella synergier med andra projekt eller aktörer ska redovisas. Det ska finnas en beskrivning av hur projektet är tänkt att samverka med pågående eller planerade forsknings- eller inventeringsprojekt i Sverige eller i våra nordiska grannländer (t.ex. Artsprosjektet i Norge). Även annat internationellt samarbete ska redovisas på samma sätt.

Checklista över behandlade arter

Till ansökan ska bifogas en lista över de arter som ingår i behandlade grupper, med angivelse av vilka som är påträffade i Sverige (gärna även övriga Norden).

Dispositionsrätt för medlen

Alla forskningsanslag är automatiskt disponibla ett år efter själva projekttiden, med möjlighet att ansöka om förlängning, om rimliga skäl finns.

Leveranser och redovisningskrav

  • Årliga projektredovisningar och ekonomiska redovisningar. Resultaten kan komma att publiceras på ArtDatabankens webbplats.
  • Årliga taxonrapporter med information om nya taxa för vetenskapen och andra taxonomiska förändringar samt nya taxa för Sverige eller övriga nordiska länder.
  • Slutredovisning inklusive sammanfattning (abstract) på engelska och svenska när projektet är avslutat.
  • Vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer som bygger på resultat från artprojektet sänds till ArtDatabanken i digital form. ArtDatabanken tar tacksamt emot taxonomiska uppdateringar även efter projektavslut.
  • I all kommunikation och publicering ska Svenska artprojektet nämnas (på engelska "the Swedish Taxonomy Initiative"). I övrigt, se "Publicering av resultat".
  • Hjälpmedel för artbestämning (på engelska eller svenska) för aktuell organismgrupp, t.ex. bestämningsnyckel, bilder (taggas med taxon-ID från Dyntaxa) och texter (kännetecken, ekologi samt utbredning) ska lämnas till ArtDatabanken för publicering i ArtDatabankens webbapplikationer.
  • Projekt som beviljas medel förväntas delta med minst en person i uppföljande aktiviteter arrangerade av ArtDatabanken.
  • Projektets fynddata, med koordinater satta så noggrant som möjligt och andra adekvata parametrar, ska göras tillgängliga via Artportalen och ArtDatabankens webbapplikationer (eller enligt överenskommelse). Minst ett fynd bör valideras i Artportalen, per län och gärna provins, för de delar av landet där arten förekommer.
  • Biologiskt material som samlas inom ramen för projektet ska placeras i en tillgänglig samling. Vävnad eller exemplar ska konserveras på ett sådant sätt som tillåter DNA-extraktion.
  • DNA-sekvenser som tagits fram inom projektet ska deponeras i GenBank, BOLD och/eller annan relevant och allmänt tillgänglig databas (t.ex. UNITE).
  • Projektet ska där det är tillämpligt följa internationella riktlinjer för DNA-streckkodning se t.ex. CBOL.

Redovisningsblanketter

Blanketter för projektredovisning, ekonomisk redovisning och taxonrapport förmedlas av ArtDatabanken.

Bedömning av ansökningar

Ansökningar om medel till taxonomisk forskning bedöms av Svenska artprojektets vetenskapliga kommitté efter tre huvudkriterier: relevans, vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet.

Relevans

För Svenska artprojektet innebär relevans främst forskningsresultatens nytta för den taxonomiska kartläggningen av den svenska flercelliga floran, fungan och faunan samt för kunskapsspridning om arter och organismgrupper och/eller artbestämning.

Projekt som kan öka kunskapen avsevärt om den svenska artstocken, exempelvis genom beskrivning av nya arter eller utredning av problematiska artkomplex, och som är av hög vetenskaplig kvalitet prioriteras. Projekt som berör många arter inom dåligt kända grupper, har i allmänhet hög relevans medan projekt som omfattar enstaka arter har relativt låg relevans.

Att ansökan är av hög relevans räcker inte för beviljning utan den måste alltid dessutom uppfylla höga krav vad gäller vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet. Projekt med låg relevans för Svenska artprojektet får däremot alltid lägsta prioritering i den slutgiltiga urvalsprocessen oavsett om de i övrigt håller hög vetenskaplig kvalitet och uppfyller höga krav på genomförbarhet.

Vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet

Bedömningen av vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet grundar sig dels på projektansökningen, dels på sökandens publikationer och andra vetenskapliga meriter.

Vad gäller vetenskaplig kvalitet bedöms metodval, sökandes dokumenterade erfarenhet och vetenskapliga skicklighet samt förmåga att informera om sin forskning.

Med genomförbarhet menas hur sannolikt det är att projektet kommer att kunna genomföras enligt beskrivningen, mot bakgrund av den sökandes och eventuella medsökandes dokumenterade erfarenhet, metodval, samt arbetskostnads- och publiceringsplanernas rimlighet.

Övriga kriterier

Den slutliga bedömningen väger också in några ytterligare kriterier. Svenska artprojektet ska aktivt bidra till framväxten av en ny generation taxonomer och systematiker, säkerställa hotad kompetens samt stärka de existerande svenska systematiska forskningsmiljöerna. Vidare tas hänsyn till jämställdhet vilket innebär att underrepresenterat kön kan gynnas i de fall där två ansökningar bedöms lika starka.