Att söka forskningsmedel

Svenska artprojektets forskningsinriktning

Forskningsprojekten ska behandla taxonomin hos grupper av flercelliga organismer som är dåligt kända, det vill säga är i behov av taxonomisk revision i Sverige eller Norden. Där det är motiverat kan projekten även innefatta utredning av högre systematik, samt omfatta ett större geografiskt område. Läs mer om Svenska artprojektets forskningsprioriteringar här.

Observera att forskningsbehoven inom många organismgrupper är heterogena – vissa delgrupper kan vara mer eller mindre välkända, medan andra är ytterst dåligt kända. Listan över Svenska artprojektets forskningsprioriteringar revideras och byggs ut kontinuerligt. Synpunkter mottas gärna till Rikard Sundin, Svenska artprojektets forskningssekreterare.

Medel för inventeringar

Mindre inventeringar kan ingå i ett vanligt forskningsprojekt, men medel för inventeringar av mycket dåligt kända grupper kan också sökas som eget projekt. Kravet är att inventeringen förväntas resultera i ett flertal nya arter för landet. Det måste också finnas en genomarbetad plan för bearbetning av materialet inklusive artbestämning, ev. taxonomisk bearbetning samt omhändertagande av materialet på ett offentligt naturhistoriskt museum. Intyg bifogas från specialister som samtyckt till att bearbeta material från den planerade inventeringen. För medel till större inventeringar eller till workshopar för till exempel insamling och/eller bearbetning av specifika grupper kontakta forskningssekreterare Rikard Sundin för mer information.

Publicering av resultat

Forskningsresultat från beviljade projekt ska publiceras enligt gängse praxis i vetenskaplig litteratur. Resultaten skall även lämnas till Svenska artprojektet för att delar av materialet ska kunna användas för kunskapsspridning om arter och organismgrupper.

Projekttyper som medel kan sökas för:

• projektbidrag
• doktorandtjänst
• postdoktorala projekt 
• gästforskare
• särskild forskartjänst
• inventeringar

Projektbidrag

Medel till projektbidrag kan sökas för högst tre år. Ansökan kan inkludera såväl medel för löner/friköp som andra kostnader förknippade med projekten, dock ej för bänkavgifter som förutsätts ingå i normal overhead. I många fall tillämpas schablonbelopp för löner (se aktuell utlysning), i övriga fall kan medel sökas för de beräknade verkliga kostnaderna. Svenska artprojektet ser mycket positivt på att värdinstitutionen själv bidrar med delfinansiering av projektet, utöver de sökta medlen.

Doktorandtjänst

Medel för doktorandtjänst kan sökas för högst fyra år. Huvudhandledarens handledning ska utföras inom ramen för en redan befintlig tjänst eller på annat sätt genom värdinstitutionens försorg. Endast i undantagsfall kan medel även beviljas för handledarkostnader – om synnerligen goda skäl finns och projektet är mycket angeläget för Svenska artprojektet. Värdinstitutionen ska genom ett särskilt intyg garantera tillfredställande handledning under hela doktorandtiden.

Doktorander för vilka medel söks och beviljas, kommer att ingå i Svenska artprojektets systematiknätverk och erbjudas kostnadsfritt deltagande i aktiviteter inom detta. Kostnader för resor till och från aktiviteterna förväntas täckas inom schablonersättningen för doktorandtjänsten och söks sålunda inte separat.

Postdoktorala projekt

Medel för postdoktorala projekt kan sökas av en svensk forskare som vill:

• forska vid ett utländskt eller till ett svenskt universitet (annat än det där hen disputerat)
• bjuda in en nyligen disputerad forskare med utländskt medborgarskap
• utlysa en öppen postdoktoral anställning (för svenska eller utländska medborgare)

Medel för postdoktorala projekt söks normalt för ett till två år, men om goda skäl finns kan även ett tredje år sökas. Postdoktorala projekt tillåts endast i form av anställning, ej som stipendier. För att söka medel till postdoktoral anställning bör sökandens doktorsexamen vara högst tre år gammal.

Gästforskare

Medel för gästforskare i Sverige beviljas normalt maximalt för tre år. Huvudsökande är den som inbjuder gästforskaren.

Särskild forskartjänst

Medel för särskild forskartjänst kan beviljas till väl meriterad forskare som har för avsikt att taxonomiskt revidera artrika och dåligt kända grupper av organismer. Här förväntas att nya, dåligt bearbetade grupper utreds snarare än fördjupning inom den grupp forskaren tidigare har studerat. Medel för särskild forskartjänst kan sökas för tre år. Under det tredje projektåret kan förlängning sökas med ytterligare tre år.

Vem kan söka forskningsmedel?

Huvudsökanden bör ha avlagt doktorsexamen och ha dokumenterad erfarenhet av taxonomisk och/eller systematisk forskning.

Huvudsökanden bör under projekttiden normalt sett ha sin arbetsplats på värdinstitution i Sverige. Medsökande kan vara baserad i annat land. Undantag är tänkbara även vad gäller huvudsökanden, om särskilda skäl finns.

Huvudsökanden ska i normalfallet vara den som utför huvuddelen av forskningen. Undantag gäller medel för doktorander, vissa postdoktorala projekt och gästforskare, som skall sökas av värden. Om sökanden inte redan är fast anställd vid den planerade värdinstitutionen krävs intyg från institutionen att sökanden är välkommen och ges rimliga förutsättningar för forskningen. Intyg från samarbetspartners om att de kommer att bidra till projektet ska bifogas ansökan.

Huvudsökanden är den som är huvudansvarig för projektet och som undertecknar kontraktet. Medsökanden är andra personer som aktivt deltar i och bidrar till projektet. Samarbetspartners är parter som, oftast i begränsad omfattning, bidrar till projektet, t.ex. genom utbyte av material och data, men som inte får del av projektets tilldelade anslag i någon form.

Anställda vid SLU kan inte vara huvudsökande eller medsökande. De kan däremot vara samarbetspartners, om det tydligt framgår av projektbeskrivningen att de inte gynnas ekonomiskt av en beviljad ansökan.

Medel för resor och utrustning

Medel för långväga resor kan endast beviljas om resorna är mycket väl motiverade utifrån ett relevansperspektiv för Svenska artprojektet. Medel till dyrare utrustning (>100 000 kr) beviljas endast undantags­vis och då utifrån grundligt motiverade behov.

Har du tidigare beviljats medel från Svenska artprojektet?

Då ska du till ansökan bifoga en kortfattad (1-2 A4-sidor) redogörelse av resultaten från det senaste beviljade projektet och jämföra med vad som planerats i den ursprungliga projektbeskrivningen.

Synergier med andra projekt

Redovisa eventuella synergier med andra projekt eller aktörer. Beskriv noga hur ditt projekt är tänkt att samverka med pågående eller planerade forsknings- eller inventeringsprojekt i Sverige eller i våra nordiska grannländer (t.ex. inom det norska Artsprosjektet). Även annat internationellt samarbete ska redovisas på samma sätt.

Checklista över behandlade arter

Till ansökan ska bifogas en lista över de arter som ingår i behandlade grupper, med angivelse av vilka som är påträffade i Sverige (gärna även övriga Norden).

Dispositionsrätt för medlen

Alla forskningsanslag är automatiskt disponibla ett år efter själva projekttiden, med möjlighet att ansöka om förlängning, om rimliga skäl finns.

Redovisningskrav och andra villkor

Om medel beviljas gäller dessa villkor:

• Årliga projektredovisningar
• Årliga ekonomiska redovisningar
• Årliga taxonrapporter med information om nya taxa för vetenskapen och andra taxonomiska förändringar samt nya taxa för Sverige eller övriga nordiska länder
• Slutredovisning inklusive sammanfattning (abstract) på engelska och svenska när projektet är avslutat
• Vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer som helt eller delvis bygger på resultat från det stödda projektet ska insändas till ArtDatabanken i tryckt eller digital form (gärna båda).
• ArtDatabanken har, utöver genom ovanstående redovisningsformer, även rätt att på lämpligt sätt följa projektet och kan kräva ytterligare redovisningar i rimlig omfattning.
• Vetenskaplig publicering av resultat ska publiceras i tidskrifter med internationell räckvidd och i görligaste mån i tidskrifter med någon form av ”Open Access-policy”, eller spridas på annat motsvarande sätt.
• Resultat av mer allmänt intresse bör även spridas till mottagare utanför vetenskapssamhället.
• Vid all spridning av resultat skall anges att forskningen bedrivits med bidrag från Svenska artprojektet, som på engelska skrivs ”the Swedish Taxonomy Initiative” (i början av mening: ”The Swedish Taxonomy Initiative”).
• Projektet ska aktivt bidra till att hålla ArtDatabankens databas över Sveriges taxa – Dyntaxa - uppdaterad. Detta innebär att senast vid projektets avslutande ska en aktuell checklista över den behandlade gruppen ha levererats till ArtDatabanken.
• En bestämningsnyckel (helst digital, på engelska eller svenska) för den behandlade gruppen ska levereras till ArtDatabanken. Denna har ArtDatabanken rätt att publicera (med angivande av författarens namn), t.ex. i bokform eller på ArtDatabankens webbplats. Detta krav gäller inte renodlade inventeringsprojekt.
• Artbeskrivningar (på svenska eller engelska) med beskrivning av viktiga kännetecken, ekologi samt utbredning för samtliga studerade arter tas mycket gärna emot. ArtDatabanken tar också gärna emot bilder av så många som möjligt av de studerade arterna. Bilderna bör visa habitus samt viktiga kännetecken och ska taggas med taxon-id från Dyntaxa (om sådant finns).  
• Projektets fynddata, i form av uppgifter om kollekter med insamlingsdatum, koordinatsatta lokaler (så noggrant som möjligt) och övriga adekvata parametrar skall göras tillgängliga i offentliga databaser, i första hand Artportalen (fynd som saknar belägg ska alltid rapporteras i Artportalen) och/eller en databas vid något av landets naturhistoriska museer (tillgängliggjord via DINA).
• Biologiskt material som samlas inom ramen för projektet ska placeras i en offentlig samling, i första hand vid något av de större naturhistoriska museerna i Sverige. Vävnad eller hela exemplar ska konserveras på ett sådant sätt som tillåter DNA-extraktion.
• Gensekvenser som tagits fram inom projektet ska deponeras i GenBank, BOLD och/eller annan relevant och allmänt tillgänglig databas (t.ex. UNITE).
• Projektet ska där det är tillämpligt följa de internationella riktlinjerna för ”DNA-streckkodning” som utfärdats av CBOL (Consortium for the Barcode Of Life) och eventuella nationella preciseringar som fastställts av SWEBOL. Sekvenserna ska taggas med ’SWEBOL’, ’STI’ samt med eventuella ytterligare lämpliga projekttaggar, såsom exempelvis SWEMA eller NORBOL.
• ArtDatabanken vid SLU har rätt att publicera upphovsrättsligt skyddat material (text eller bilder) som produceras med finansiering av anslag ur Svenska artprojektet. Denna rätt gäller alla publiceringsformer och obegränsat i tiden, samt med bearbetning inom ramen för vad upphovsrättslagen tillåter. Upphovspersonens namn skall vid publicering anges i enlighet med god sed.
• ArtDatabanken har rätt att lägga ut uppgifter (såsom namn på projektledare, förvaltande organ, projekttitel, sammanfattningar, bestämningsnycklar, artiklar i pdf-format ‒ under förutsättning att tidskriften godkänner detta ‒ och ev. länk till projektets egna sidor) om projektet på sin webbplats eller webbapplikationer.
• ArtDatabanken har även rätt att informera om projektet på andra sätt. När det gäller mer omfattande information kommer ArtDatabanken att hänvisa förfrågningar till projektledaren.

Redovisningsblanketter

Blanketter för projektredovisning, ekonomisk redovisning och taxonrapport rekvireras från Svenska artprojektets forskningssekreterare Rikard Sundin.

Bedömning av ansökningar

Ansökningar om medel till taxonomisk forskning bedöms av Svenska artprojektets vetenskapliga kommitté efter tre huvudkriterier: relevans, vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet.

Relevans

För Svenska artprojektet innebär relevans främst forskningsresultatens nytta för den taxonomiska kartläggningen av den svenska flercelliga floran, fungan och faunan samt för kunskapsspridning om arter och organismgrupper och/eller artbestämning.

Projekt som kan öka kunskapen avsevärt om den svenska artstocken, exempelvis genom beskrivning av nya arter eller utredning av problematiska artkomplex, och som är av hög vetenskaplig kvalitet prioriteras. Projekt som berör många arter inom dåligt kända grupper, har i allmänhet hög relevans medan projekt som omfattar enstaka arter har relativt låg relevans.

Att ansökan är av hög relevans räcker inte för beviljning utan den måste alltid dessutom uppfylla höga krav vad gäller vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet. Projekt med låg relevans för Svenska artprojektet får däremot alltid lägsta prioritering i den slutgiltiga urvalsprocessen oavsett om de i övrigt håller hög vetenskaplig kvalitet och uppfyller höga krav på genomförbarhet.

Vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet

Bedömningen av vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet grundar sig dels på projektansökningen, dels på sökandens publikationer och andra vetenskapliga meriter.

Vad gäller vetenskaplig kvalitet bedöms metodval, sökandes dokumenterade erfarenhet och vetenskapliga skicklighet samt förmåga att informera samhället om sin forskning.

Med genomförbarhet menas hur sannolikt det är att projektet kommer att kunna genomföras enligt beskrivningen, mot bakgrund av den sökandes och eventuella medsökandes dokumenterade erfarenhet, metodval, samt arbetskostnads- och publiceringsplanernas rimlighet.

Övriga kriterier

Den slutliga bedömningen väger också in några ytterligare kriterier. Svenska artprojektet vill aktivt bidra till framväxten av en ny generation taxonomer och systematiker, säkerställa hotad kompetens samt stärka de existerande svenska systematiska forskningsmiljöerna. Vidare tas hänsyn till jämställdhet vilket innebär att underrepresenterat kön kan gynnas i de fall där två ansökningar bedöms lika starka.

Särskilt forskningsstöd av mindre omfattning

Mindre bidrag kan sökas för taxonomisk forskning om och inventeringar av dåligt kända organismgrupper. Särskilt forskningsstöd av mindre omfattning kan uppgå till maximalt 100 000 kr inklusive indirekta kostnader och kan sökas när som helst under året. Blankett med instruktioner får du genom att kontakta forskningssekreterare Rikard Sundin.

Exempel på ändamål är:

• workshopar
• forskarbesök
• mindre inventeringar
• illustrationer
• mindre publiceringsstöd