Den nya vetenskapliga kommittén om forskning inom Svenska artprojektet

Senast ändrad: 15 maj 2020
Ansikte på medelålders man i ljusblå skjorta och med grönskande bakgrund

Varje år utlyser Svenska artprojektet medel till taxonomisk forskning och inventeringar för att upptäcka fler av Sveriges arter. Men vad betyder den forskning som bedrivs inom ramen för Svenska artprojektet för ett modernt samhälle? Är det bara navelskådning för ett antal få? SLU Artdatabanken har träffat Per Sundberg, ny ordförande för Svenska artprojektets vetenskapliga kommitté för att få svar.

– Vi forskare lyckas inte alltid så bra med uppgiften att förmedla vår forskning i ett bredare sammanhang. Det är lätt att bara titta där man står. Men forskning har ett flertal viktiga uppgifter i ett modernt samhälle varav en är att bidra till problemlösning. Ett bra exempel är den rådande coronapandemin. Utan forskning skulle vi inte klara av situationer som denna särskilt väl, säger Per Sundberg, ordförande för Svenska artprojektets vetenskapliga kommitté år 2020.

Forskning lägger bitar i det pussel som till slut ger banbrytande framsteg.

– Forskning inom Svenska artprojektet handlar förvisso inte om virus som Covid-19 utan om taxonomi och systematik hos flercelliga organismer inom Sverige eller Norden. Men förståelse för systematik och taxonomi är en viktig byggsten och nyckel som låser upp kunskap om andra arter, deras förutsättningar för överlevnad och i förlängningen kunskap om bevarande av biologisk mångfald, som är en förutsättning för alla arters välmående. Detta kan verka långsökt men det är viktigt att förstå att all forskning kan bidra till samhället på ett positivt sätt.

Forskning inom Svenska artprojektet bidrar bland annat till att kartlägga kända och okända arter. Det i sin tur gör dolda strukturer synliga och slår hål på myter och föreställningar. Genom att utvinna ny kunskap bryter forskningen ny mark.

– Forskningen har flera viktiga uppgifter. Det vetenskapliga arbetet utgör en slags infrastruktur för organiserat vetande och diskuterande som ger avtryck i det offentliga samtalet och i människors normer. Ett exempel är Svenska Malaisefälleprojektet som är en storskalig, nationell inventering av insekter. Projektet drivs av Station Linné på Öland med finansiellt stöd av Svenska artprojektet. Syftet är att få en utökad kunskap om svenska insekter och att förse forskningen med ett representativt och högkvalitativt material av de insektsarter som finns i Sverige. Detta bidrar i sin tur till att öka förståelsen för hur väven som utgör den biologiska mångfalden hänger samman.

Per konstaterar att en överväldigande majoritet av allt forskningsarbete aldrig får någon uppmärksamhet utanför det specifika forskningssamhälle som arbetar med liknande frågor. Han menar att det är otroligt viktigt att koppla forskning till samhällsnytta. Forskning har inget egenvärde, den blir värdefull när den sätts i ett sammanhang.

– Tyvärr lockar taxonomi och systematik inte lika många forskare längre. Vi behöver blåsa liv inom denna genre igen. Vi ser gärna att den forskning som bedrivs inom Svenska artprojektet har ett omvärldsorienterande perspektiv som bidrar till vitalisering av ämnena systematik och taxonomi. Därför är det lika viktigt att se till potentialen i nya forskningsprojekt som till tidigare prestationer bland de ansökningar som kommer in, menar Per och fortsätter:

– Forskning om dåligt kända grupper är en viktig del inom Svenska artprojektet, men i år kommer det att läggas större vikt än tidigare på dataläggning och synliggörande av forskningsresultat, avlutar Per.

Fakta:

Svenska artprojektets vetenskapliga kommitté 2020

Per Sundberg, seniorprofessor, Marina vetenskaper, Göteborgs universitet, ordf.

Systematiker, forskning inom marin biodiversitet. Leder idag forskningsprojekt om hur DNA-baserade metoder för att identifiera/upptäcka arter kan användas inom miljöövervakningen. Stort intresse för hur forskning kan nyttiggöras för allmänhet, beslutsfattare och myndigheter.

Thomas Dahlgren, docent, Inst f. Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Systematiker/taxonom marina evertebrater. Projektansvarig för flera projekt där taxonomisk kompetens används i t ex miljökonsekvensbeskrivningar. Expert i frågor som rör djuphavsbiologi.

Henrik Nilsson, docent, Inst f. Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Mykolog, en av Sveriges mest citerade forskare. Använde tidigt molekylära metoder i arbetet med att kartlägga svampars systematik och fylogeni. En av grundarna av databasen UNITE. Brett intresse för olika vetenskapliga och biologiska grundläggande frågor, och brinner för att föra ut biologisk kunskap till allmänheten.

Bente Eriksen, föreståndare, Botaniska Trädgården, Lunds Universitet

Systematiker med intresse för taxonomi och fylogeni, men också ekologiska frågeställningar. Författare till boken ”Nyttoväxter från hela världen”. Arbetar som föreståndare för trädgården med att föra ut betydelsen av biologisk mångfald. Erfaren lärare och en av grundarna av NABIS där hon fortfarande är aktiv.

Anneleen Kool, lektor, Naturhistoriska Museet, Oslo Universitet

Systematiker som disputerat i Uppsala men nu verksam i Oslo. Publicerat arbeten i klassisk systematik/taxonomi baserat på morfologi och DNA data men också arbeten inom fältet etnobotanik och applicerade tillämpningar av hur DNA barcoding kan användas för att övervaka handel med hotade växter.  Engagerad i undervisning och frågor som rör hot mot den biologiska mångfalden


Kontaktinformation

Mia Maria Ronell, kommunikatör
SLU Artdatabanken
mia.maria.ronell@slu.se, 018-672689, 070-3329419

Sidansvarig: mia.maria.ronell@slu.se