SLU-nyhet

Artkunskap viktigt för biologisk mångfald

Publicerad: 05 mars 2021

Nu öppnar årets utlysning av bidrag till taxonomisk forskning inom dåligt kända organismgrupper eller i dåligt kända miljöer. En förhoppning är att Svenska artprojektet och den forskning som bedrivs inom dess ramar ska bidra till arbetet att sätta biologisk mångfald på agendan. Utan kunskap om våra arter blir den biologiska mångfalden inte mer än ett tomt skal.

Behovet av att lyfta vikten av biologisk mångfald är ständigt relevant, men kanske särskilt nu i ljuset av 2020 års IPBES-rapport och rödlistan som båda visar att många arter fortsätter att minska.

Alla organismer påverkas av sin omvärld. Omvärldsfaktorer, som exempelvis temperatur, nederbörd, bytesdjur och växtlighet kan ge stor påverkan på olika arter. Då måste vi först och främst veta vilka arter som finns, vad som är skillnaden mellan dem och varför det finns skillnader. Annars kan vi inte besvara frågor som varför överlevde just den fjärilen men inte en annan vid en miljöförändring? Taxonomi och systematik är viktiga pusselbitar i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Per Sundberg, ordförande för Svenska artprojektets vetenskapliga kommitté.

Hur kan forskning som bedrivs med medel från Svenska artprojektet bidra till att öka intresset för biologisk mångfald hos allmänhet och beslutsfattare i den här frågan?

Inom taxonomin och systematiken arbetar man med att beskriva och namnge olika arter och hur de är besläktade med varandra.  Många taxonomer arbetar med fauna- och florabeskrivningar som innehåller bestämningsnycklar som också kan innehålla information om arters utbredning och status. Denna kunskap är viktig för att förstå samspelet i naturen och är också nyckeln till att göra den intressant och förståelig, menar Per Sundberg.

Man på båt på havet. Foto

Per Sundberg, ordförande för Svenska artprojektets vetenskapliga kommitté. Foto: Privat

Förväntningar

Trots mer än 250 år av taxonomisk forskning återstår fortfarande många arter att upptäcka och beskriva. Många av dem spelar förmodligen en viktig roll i våra ekosystem.

Vad är förväntningarna på årets utlysning av bidrag till taxonomisk forskning?

Vi hoppas på att få in många ansökningar. Vi får idag in flera ansökningar för projekt inom insekter, svampar och andra mindre kända organismgrupper, men ser gärna en bredd och att vi får in ansökningar även inom andra organismgrupper som behöver utredas, säger Liselott Sjödin Skarp, chef Program artinformation på SLU Artdatabanken.

 

Utmaningar

Vilka utmaningar står ämnena taxonomi och systematik inför idag och hur kan Svenska artprojektet bidra till vitalisering av disciplinerna?

En utmaning är att artkunskap i samhället i stort ges allt mindre utrymme och att det råder brist på taxonomisk kompetens. Tyvärr har denna vetenskapliga inriktning hamnat i skuggan av andra inriktningar. Det är därför viktigt att sätta taxonomi och systematik i ett sammanhang som engagerar. Det vi kan göra inom Svenska artprojektet är att uppmuntra fler att söka forskningsmedel så att det blir en större bredd på forskningen, menar Per Sundberg.

Hur kan den taxonomiska forskningen bidra på ett konkret sätt till myndigheters arbete?

Den taxonomiska forskningen bidrar till att öka förståelsen av mångfalden av liv som finns runt oss och hur mycket som vi fortfarande inte vet. Det är relevant för samhället på flera sätt. Ett exempel är den ökande användningen av olika DNA-metoder inom miljöövervakningen och hur den är beroende av taxonomisk forskning, säger Per Sundberg.


Kontaktinformation