Varför rödlistar vi?

Senast ändrad: 04 maj 2017
Goliatmuseron. Foto: Michael Krikorev

Rödlistan är en viktig barometer för tillståndet för Sveriges arter och kan användas för att följa upp de svenska miljömålen och internationella överenskommelser.

Inom FN:s konvention för biologisk mångfald har Sverige åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt. Värdefull natur ska skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara våra mest hotade arter. I Sveriges miljömål för ett rikt växt- och djurliv ingår också bland annat att statusen för naturligt förekommande arter och naturtyper i Sverige ska vara gynnsam. För att nå dessa mål krävs att situationen för hotade arter förbättras, och rödlistan kan användas som ett mått för att utvärdera detta.

Rödlistan fungerar också som ett viktigt verktyg vid planering av naturvårdsåtgärder och miljökonsekvensbeskrivningar. Vid prioriteringar av naturvårdsinsatser bör även andra faktorer vägas in t.ex. artens globala eller europeiska hotsituation, andel av populationen i Sverige och möjlighet att påverka hoten mot arten.

Fakta:

En nationell rödlista är en sammanställning av arters status (utdöenderisk) inom ett lands gränser. Arternas status bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.


Kontaktinformation

Karin Ahrné, kontaktperson rödlistning
ArtDatabanken, SLU
, 018-672683

Ulf Bjelke, kontaktperson rödlistning
ArtDatabanken, SLU
, 018-672614