SLU-nyhet

Nordhavsräka

Publicerad: 23 april 2022
Räka under vatten. Foto

Nordhavsräkans population av vuxna räkor har under den senaste tioårsperioden 2010–2020 minskat med ca 20 %, vilket gör att arten, liksom vid rödlistningen 2015, är Nära hotad (NT). Populationsminskningen var kraftigast mellan 2007 och 2012 och har därefter varierat mellan åren, men på en betydligt lägre nivå än tidigare. Rekryteringen av små räkor har – med undantag av enstaka år – sedan 2008 varit lägre än under den tidigare perioden.

I vårt närområde finns nordhavsräka från Norska rännan och söderut via Skagerrak, Kosterfjorden och Gullmarsfjorden ner till norra Kattegatt. Den lever på mjuka ler- och gyttjebottnar, vanligen på djup mellan 30 och 500 meter. De vuxna räkorna lever mestadels vid botten, men de gör vertikala dygnsvandringar styrda av ljuset. Grundare vatten uppsöks under vinter och tidig vår inför äggkläckningen. Räkorna parar sig under hösten och honan bär äggen under vintern, varefter de pelagiska larverna kläcker på våren. Nordhavsräkans livslängd är troligen inte mer än sex år. Den fungerar först som hane och övergår till att bli hona, vanligen vid två till fyra års ålder. Tidpunkten för könsbyte, lek, hur snabbt larverna utvecklas och rekryteringens utfall är beroende av det omgivande vattnets temperaturer. Nordhavsräka är en kallvattensart med preferenstemperatur på 1–6°C, men den påträffas i ett betydligt större temperaturintervall. Födan består av mindre kräftdjur och maskar. Nordhavsräka är själv ett viktigt bytesdjur för många fiskarter som torsk, sej, vitling, kolja med flera.

Fiske

Fisket efter nordhavsräkor sker med trål och har ökat kraftigt sedan 1960-talet. Fisket på beståndet som finns i Kattegatt/Skagerrak och angränsande delar av Norska rännan är kvoterat sedan 1992 och är uppdelat mellan Norge, Danmark och Sverige. De totala landade fångsterna ökade under 1970- och 1980-talen och var som högst 2004. Övervakning av nordhavsräkans bestånd har skett årligen sedan 1984 av norska havsforskningsinstitutet. Internationella havsforskningsrådet (ICES) gör årliga beräkningar om hur mycket som kan fiskas, med bibehållet hållbart bestånd och ger råd till EU om nästkommande års kvoter.

Hot mot nordhavsräkan

Ett varmare klimat kommer med största sannolikhet att begränsa utbredningen av nordhavsräkan. Fisket efter vuxna nordhavsräkor får inte öka mer än beståndet tål.

Vilka åtgärder behövs?

Man måste fortsätta att verka nationellt och internationellt för att motverka den globala uppvärmningen som hotar de svenska bestånden av nordhavsräka. Det krävs även en aktiv fiskeförvaltning som tillgodoser att fisket bedrivs på ett sätt som är hållbart för beståndet

Rödlistebedömnig

Nordhavsräka är rödlistad i kategorin Nära hotad (NT) enligt A- kriteriet, beroende på att populationen minskat med ca 20 % den senaste tioårsperioden. Även i Rödlista 2015 var nordhavsräka Nära hotad (NT).

Text: Kerstin Mo

 

Dagens rödlistade art

Fakta:

Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige.  Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.

En vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt. Även arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. Rödlistan har ingen juridisk status utan är till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar, samt bidrar med kunskap för att nå uppsatta miljömål. Nästa rödlista publiceras 2026.


Kontaktinformation

Kerstin Mo, marina evertebrater, koordinator Marint faunaväkteri
SLU Artdatabanken
kerstin.mo@slu.se 018-672652