SLU-nyhet

Brödtaggsvamp - viktig för svensk naturvård

Publicerad: 04 april 2020
Beige taggsvampar i mossa. Foto

Brödtaggsvamp har länge använts inom naturvårdsarbetet, och nu har även nya taxonomiska studier förbättrat kunskapsläget. Arten har en säregen doft som påminner om lakrits (vissa tycker att den luktar småkakor).

Brödtaggsvamp Hydnellum versipelle bildar mykorrhiza (ett samspel mellan underjordiska svamptrådar och växters rötter) med gran i mossig äldre skog med hög luftfuktighet. Den har sitt främsta utbredningsområde i Göta- och Svealand samt i Jämtland. Generellt sett förekommer flera arter av kork- och fjälltaggsvampar framför allt i områden med lång trädkontinuitet där deras mycel troligtvis kan bli mycket gamla om deras värdträd växer kvar.

Släktbyten bland taggsvamparna

Taggsvampar som hör till de två släktena fjälltaggsvampar Sarcodon och korktaggsvampar Hydnellum utgör en grupp skogslevande arter vilkas förekomst visar på lång trädkontinuitet och äldre skog. De har länge använts inom naturvårdsarbetet, och nu har även nya taxonomiska studier förbättrat kunskapsläget om skogens taggsvampar. Den nya studien visar att flera av arterna som tidigare ansetts vara fjälltaggsvampar faktiskt är närmre släkt med arter som hör till korktaggsvamparna. Det står klart att den tidigare släktesindelningen som framför allt baserats på fruktkropparnas struktur inte håller för att dela upp arterna. Detta innebär att författarna till studien med Karl-Henrik och Ellen Larsson i spetsen har fått omdefiniera gränserna för släktet Hydnellum och flytta tolv arter från släktet Sarcodon till släktet Hydnellum.

Brödtaggsvamp, nu Hydnellum versipelle finns bland de arter i Sarcodon som flyttats till Hydnellum. Bland andra arter kan nämnas lilaköttig taggsvamp, nu H. fuligineoviolaceum, koppartaggsvamp, nu H. lundellii och sammetstaggsvamp, nu H. martioflavum vilka nu alla har fått byta vetenskapligt namn. Motaggsvamp Sarcodon squamosus är nu tillsammans med slät taggsvamp S. leucopus och fjällig taggsvamp S. imbricatus en av de tre arter kända från Sverige som numera ingår i släktet Sarcodon.

Vilka åtgärder krävs?

Taggsvampar har använts flitigt inom naturvårdsarbetet. I samband med de senare årens arbete med åtgärdsprogram för kalkbarrskogar och för rödlistade fjälltaggsvampar har man uppmärksammat arterna och kartlagt deras förekomster, vilket även har lett till att en del områden har skyddats. Men fortfarande finns det kunskapsluckor om arternas utbredning, vilket försvårar bevarandearbetet i och med att flera äldre kalkbarrskogar fortsatt avverkas.

Rödlistebedömning

Brödtaggsvampens livsmiljö, som utgörs av äldre barrskogar med hög luftfuktighet, bedöms ha minskat kraftigt i landet och fortsätter att minska. Brödtaggsvampen är därför rödlistad som Sårbar (VU) på A-kriteriet. Även i Rödlista 2015 var brödtaggsvampen Sårbar (VU).

 

Text: Elisabet Ottoson, Michael Krikorev

Den vetenskapliga utredningen av taggsvamparna: Reassessment of the generic limits for Hydnellum and Sarcodon (Thelephorales, Basidiomycota)

 

Dagens rödlistade art

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se