Pysslinglåsbräken hotas främst genom sin lilla population, som under toppår utgörs av drygt 200 kända individer. Arten hotas sannolikt även, likt dvärglåsbräken och rutlåsbräken, av torra vårar och somrar som drastiskt kan reducera delpopulationerna och i värsta fall slå ut dem.
Pysslinglåsbräken Botrychium tenebrosum blir normalt 2-7 cm hög och har en gulaktigt ljusgrön färg, likt dvärglåsbräken. Den skiljer sig från dvärglåsbräken genom att vara smalare och genom att den sterila, flikiga bladskivan sitter fästad vid eller ovan mitten av stjälken i stället för vid basen.
Pysslinglåsbräken blir normalt 2-7 cm hög och har en gulaktigt ljusgrön färg. Foto: Sebastian Sundberg
Arten är ett av de senaste tillskotten i den svenska floran, och utgör den blott åttonde svenska låsbräkenarten. Den uppmärksammades först 2014, då den hittades nästan samtidigt på två lokaler i Gästrikland och Uppland. Senare framkom att den varit känd från en lokal i Norrbotten sedan 1992, och i Jämtland sedan 2006. Arten har förbisetts då den liknar små individer av andra låsbräkenarter. Tidigare bedömdes den vara en varietet av dvärglåsbräken men senare års molekylärgenetiska studier, tillsammans med morfologiska karaktärer, bekräftar dess position som en distinkt art.
Pysslinglåsbräken är väldigt liten och lätt att missa. Foto: Sebastian Sundberg
Denna pyttelilla låsbräkenart är funnen på endast fyra lokaler i Sverige. Tre av lokalerna utgörs av tunn vegetation i sprickor på havsstrandsnära, kalkpåverkade hällar i Uppland, Gästrikland och Norrbotten medan den fjärde är en slåttrad gräsmark i en kraftledningsgata i Jämtland. I Nordamerika växer arten i stället i sumpskogar, medan ett drygt 20-tal lokaler på Island främst utgörs av lågvuxna, sandiga gräsmarker nära havet.
Vilka åtgärder behövs?
Artens förekomster är skyddsklassade, alltså dolda i Artportalen, så att de få växtlokalerna inte ska spolieras av insamling eller oförsiktigt eftersök. Förekomsterna följs årligen upp av Floraväktarna.
Det är inte otänkbart att pysslinglåsbräken förekommer på ytterligare några lokaler i landet och möjligen, med tanke på livsmiljöerna i Nordamerika, i områden som har varit förbisedda av ”låsbräkenriddare” (botanister som hyser en särskild förkärlek till de mystiska väsen och särlingar bland växterna som låsbräknarna är). Håll utkik!
Rödlistebedömning
Pysslinglåsbräken klassas som Starkt hotad (EN) och är rödlistad enligt D-kriteriet. I Rödlista 2015 klassades pysslinglåsbräken som Ej bedömd (NE).
Text: Sebastian Sundberg
