Grundprinciper för validering

Senast ändrad: 02 december 2020

Bakgrund och syfte

Artportalen används av privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdstjänstemän, forskare, konsulter m.fl. som ett öppet system för rapportering, lagring och visning av observationsdata. Den har också blivit en viktig mötesplats för användarnas utbyte av kunskap om arter. Datat används bl.a. i myndigheternas arbete med områdesskydd, skötsel, tillståndsprövning och samhällsplanering samt inom ideella inventeringsprojekt och sammanställningar. Det utgör också ett viktigt underlag vid EU-rapporteringar och framtagandet av den svenska rödlistan. Foto, position och andra uppgifter används t.ex. i artbestämning, information om arternas utbredning och ekologi.

Användandet av Artportalen som datakälla och naturvårdsverktyg ställer höga krav på datats kvalitet och validering är en av Artportalens fem grundprinciper. Valideringen är viktig för såväl naturvårdens ändamål som för grundkännedom om våra arter. För utförandet av valideringsarbetet har experter både inom och utanför ideella organisationer en nyckelroll.

I och med att valideringen utvecklas är det också viktigt att informera om vad den innebär, hur den bedrivs, vad som valideras m.m. Syftet med det här dokumentet är att tydliggöra de grundläggande principerna och organisationen kring validering, med fokus på expertvalideringen (se nedan definition av expertvalideringen).

Tre nivåer av validering i Artportalen

Validering i Artportalen sker på tre nivåer – den första vid rapporteringen, den andra vid exponeringen och den tredje vid den praktiska valideringen, s.k. expertvalideringen. Kontroll på den första nivån sker vid själva rapporteringen då rapportören gör sin egen bedömning, ofta med stöd av någon annan kunnig person (s.k. determinatör och/eller konfirmatör). Funktioner för automatisk validering kan förekomma, t.ex. finns det för vissa organismgrupper provinskataloger som genererar en varning när fyndet rapporteras utanför det kända utbredningsområdet. Den andra nivån sker vid den publika exponeringen av rapporten i Artportalen då bl.a. många användare kommenterar upplagda bilder. Den tredje nivån är expertvalideringen då utvalda fynd granskas i efterhand av utsedda experter.

Definition av expertvalidering i Artportalen

Med expertvalidering avses i första hand granskning och bedömning av riktigheten/rimligheten i fyndets taxontillhörighet och geografiska position. Även övrig information, som t.ex. datum, aktivitet, enhet, kön, ålder/stadium och biotopbeskrivning, kan ingå i valideringen när dessa är av betydelse. Försök till korrigering av felaktigheter ska göras och sker i dialog med rapportör (redigeringsansvarig). Valideringsprocessen resulterar i att fyndet får en valideringsstatus i Artportalen.

Organisation kring validering idag

Dagens organisation kring expertvalidering i Artportalen varierar beroende på organismgrupp och syfte.

Validering i SLU Artdatabankens regi omfattar ofta arter som ska ingå i utredningar och statusbedömningar, t.ex. rödlistan och EU-rapporteringar.

Validering av fågelfynd samordnas och drivs sedan många år tillbaka av SOF BirdLife (Sveriges Ornitologiska Förening). Valideringsorganisationen består idag av 29 Regionala rapportkommittéer (Rrk) med drygt 200 medlemmar som validerar fynd på regionalnivå, och en Raritetskommitté (Rk) som validerar fynd på nationell nivå. Tillsammans täcker denna struktur validering av fågelfynd för hela landet.

Validering av kärlväxter är begränsad till hotade arter och har hittills huvudsakligen skett genom Floraväktarna, en ideell nationell verksamhet som under de senaste 30 åren har övervakat hotade kärlväxtarter. Den sker också på regional nivå inom provinsfloraprojekt (på Öland och i Östergötland). Möjlighet att validera på nationell nivå finns också via Atlasgruppen i Svenska Botaniska Föreningens regi. Tillsammans har dessa verksamheter bildat en Nationell valideringsgrupp för kärlväxter (NVG-K) som kommer att samordna och driva valideringsarbetet av kärlväxter.

En organisation kring validering av övriga organismgrupper är under uppbyggnad. Validering sker då på olika nivåer och för olika ändamål, oftast av enskilda personer. Som exempel kan nämnas valideringsarbetet inom mossor, skalbaggar, trollsländor (landskapsprojektet trollsländor i Skåne), steklar, kräldjur och marina organismer.

Valideringsorganisation – roller och ansvar

Nedan listas och beskrivs de organisationer, enheter och begrepp som är kopplade till expertvalideringen, deras roller och generella ansvar.

SLU Artdatabanken har en koordinerande roll i hela valideringsarbetet, delar ut behörigheter för validering, skapar utbildningstillfällen och ansvarar för support, håller kontakt med validerare, tar fram riktlinjer och skapar tekniska förutsättningar för validering i Artportalen. SLU Artdatabanken har också en koordinerande och drivande roll för validering av respektive organismgrupp, bl.a. via nationella valideringsgrupper, med undantag för fåglar (drivs inom SOF BirdLife, se ovan).

Nyckelorganisationer är SLU Artdatabankens viktiga samarbetspartners i uppbyggnad och koordinering av valideringsorganisationen. Dessa är SOF BirdLife, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Entomologiska Förening och Sveriges Mykologiska Förening. Nyckelorganisationerna är representerade i Artportalsrådet (se nedan).

Nationell valideringsgrupp (NVG) är en grupp med samordnande och drivande funktion inom respektive organismgrupp (med undantag för fåglar, se ovan). SLU Artdatabanken ansvarar för koordineringen. NVG innehåller experter/representanter från SLU Artdatabanken, ideella föreningar, expertkommittéer, muséer m.fl. beroende på behovet. NVG utser och samordnar validerare inom organismgruppen, föreslår och utvecklar upplägg i landet, fördelar ansvaret, engagerar samt säkerställer att en bra valideringskultur råder och att valideringsreglerna tillämpas korrekt.

Artportalsrådet är ett rådgivande organ för SLU Artdatabankens arbete med Artportalen och därmed även för valideringsarbetet. Artportalsrådet består av representanter från SLU Artdatabanken, nyckelorganisationer (se ovan) och myndigheter (t.ex. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Jordbruksverket, länsstyrelser och kommuner). Artportalsrådet träffas en till två gånger per år.

Validerare är den person som är behörig att bedöma och sätta valideringsstatus på fynd i Artportalen inom sitt ansvarsområde. Validerare utses av NVG. För fåglar utses validerare av Rrk inom SOF BirdLife. Valideraren kan genom sin valideringsroll ha åtkomst till skyddsklassade fynd i Artportalen inom sitt ansvarsområde.

Rapportör är den person som rapporterat in fyndet, ansvarar för fynduppgiftens kvalité samt har redigeringsrätt. Rapportör behöver inte vara identisk med observatör. Rapportören ansvarar för att rättningar utförs i enlighet med validerarens instruktioner och kan ändra i, ta bort eller lägga till egna rapporter. Rapportören har inte åtkomst till andras skyddsklassade fynd i Artportalen.

Valideringsprocess och valideringsstatus

Expertvalideringen görs av utsedda experter och expertgrupper. Den ska så långt som möjligt vara oberoende av observatören, d.v.s. valideraren bör inte validera sina egna fynd. Det kan finnas undantag, t.ex. för svåra grupper där artkännedomen (och valideringsbehörigheten) är begränsad till en eller få personer i landet.

För att kunna validera måste man få en roll i Artportalen som validerare. Den tilldelas av SLU Artdatabanken och gäller arter inom ett visst taxon (t.ex. ordning, familj) och en viss region (t.ex. kommun, län). Valideraren kan genom sin behörighet få tillgång till skyddsklassade fynduppgifter. Denna tillgång regleras i ett avtal med SLU Artdatabanken. Alla fynd som faller inom rollen kan valideras.

Fynd i Artportalen har en symbol som visar deras valideringsstatus. Fynd som har fått valideringsstatus Underkänd samt alla alternativ av Godkänd (se nedan) är låsta för redigering, d.v.s. rapportören kan inte längre ändra i fyndet. Skälet till det är att fynd som har validerats, och eventuellt publicerats, inte ska kunna ändras eller tas bort utan validerarens kännedom. Om rapportören vill ändra uppgifter i ett validerat fynd behöver kontakt tas med valideraren som kan låsa upp fyndet för redigering.

Nedan listas och beskrivs de valideringsstatusar som syns i Artportalen för användaren.

Ovaliderad

Utgångsläget för alla fynd som rapporteras in.

Dokumentation efterfrågas (Dialog hos rapportör, Dialog hos validator)

Gäller när dialog mellan valideraren och rapportören pågår, d.v.s. när valideraren har skrivit ett meddelande med frågor angående fyndet till rapportören eller när denne har svarat. Fyndet får automatiskt status Dialog hos rapportör när dialogen sker inom Artportalen. Dialog hos validator visas när rapportören skickar meddelande till valideraren.

Underkänd

Används när valideraren efter att ha granskat ett fynd gör bedömningen att fyndet utifrån tillgänglig information inte är korrekt. Denna status ska inte sättas direkt. Kontakt med rapportör (redigeringsansvarig) ska ske först så att denne får möjlighet att ge kompletterande dokumentation eller åtgärda felaktigheter. Fynd med denna status visas inte vid normal sökning. De går att söka fram men visas då utan rapportör och observatör.

Godkänd baserat på observatörens uppgifter

Används i alla de fall där valideraren gör bedömningen att fyndet är rimligt, baserat på de uppgifter som rapportören har angivit i fyndet (taxon, geografisk position, datum men även övrig information när den har betydelse). Används i de fall när det inte finns ytterligare dokumentation (t.ex. bild, belägg).

Godkänd. Belägg granskat av validerare

Används när valideraren själv kunnat övertyga sig om fyndets riktighet, baserat på belägg. Förutom taxontillhörighet bedöms även geografisk position, datum och övrig information om den har betydelse.

Godkänd. Foto (eller ljud) granskat av validerare

Används när valideraren bedömt fyndets riktighet, baserat på fotografi eller mediainspelning (t.ex. ljud hos fladdermöss). Förutom taxontillhörighet bedöms även geografisk position, datum och övrig information om den har betydelse.

Godkänd baserat på determinatörs verifiering

Används när valideraren inte har någon möjlighet att se faktisk dokumentation. Bestämningen har gjorts av utomstående expert/expertkommitté som har kunnat granska dokumentation och verifierat fyndet. Förutom taxontillhörighet bedöms även geografisk position, datum och övrig information om den har betydelse.

Ej möjlig att validera

Används när det inte går att bedöma om fyndet är riktigt eller inte. Används när valideraren vill att fyndet visas utåt (om valideraren inte vill det ska Underkänd användas). Statusen ska inte användas om valideraren bedömer att fyndet är rimligt/sannolikt, då ska statusen Godkänd användas. Statusen Ej möjlig att validera ska till exempel användas om ett fotografi inte visar de karaktärer som är nödvändiga för artbestämning, om ett belägg inte går att identifiera (men kan inte uteslutas), när endast det andra könet går att identifiera med säkerhet, osv.

Prioriteringar inom expertvalidering – vad ska valideras?

Prioriteringar för expertvalidering kan främst göras inom två områden – fynduppgifter och artgrupper. SLU Artdatabankens generella riktlinjer för dessa beskrivs nedan. De mer detaljerade prioriteringarna och valideringens ambitionsnivå kan variera mellan olika organismgrupper och/eller projekt och bestäms därför närmare inom respektive NVG.

Prioriteringar inom fynduppgifter

Expertvalidering ska i princip omfatta de fynduppgifter som ingår i definitionen, d.v.s. taxontillhörighet, geografisk position och eventuellt övrig information om den har betydelse. Här kan behoven skilja sig beroende på organismgrupp och syfte – för t.ex. floraväktare, markägare och naturvårdstjänstemän kan lokalangivelsen och dess noggrannhet vara minst lika viktig som rätt taxon och krav på noggrannhet kan därmed bli högt. Det är dock önskvärt att valideraren också, om möjligt, granskar de andra fynduppgifterna såsom datum, taxonomisk nivå, geografisk noggrannhet (så hög som möjligt), aktivitet, enhet, kön, ålder/stadium samt biotopbeskrivning.

Prioriteringar inom artgrupper

Prioriteringen av vilka arter som ska valideras bör i första hand utgå från naturvårdsfokus och spegla både nationella och internationella åtaganden såsom rödlistning, uppföljning av åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP), biogeografisk uppföljning m.m. Ett annat fokus är validering av arter som ingår i uppdatering av provinskataloger, de årliga rapporterna inom t.ex. fåglar, fjärilar, provinsprojekt m.m. Prioriteringar inom artgrupper med naturvårdsfokus och med annat fokus listas nedan.

Naturvårdsfokus – följande arter ingår:

  • Rödlistade arter – framför allt hotade (RE–VU), sedan övriga (NT, DD)
  • Fridlysta och direktivsarter – utöver fridlysta arter framför allt arter från Art- och habitatdirektivets Annex 2 och 4 samt Fågeldirektivets Annex 1
  • Arter med åtgärdsprogram (ÅGP-arter)
  • Övriga arter intressanta för naturvården, t.ex. invasiva främmande arter
  • Dåligt kända arter där Artportalens rapporter kan förbättra kunskapsläget

Annat fokus – arter som ingår i arbete med:

  • Provinskatalog - nya arter för Sverige och för varje provins/län
  • Årsrapportering av intressanta fynd, t.ex. av fåglar, fjärilar, kärlväxter och inom provinsprojekt
  • Sällsynta arter inom varje provins, d.v.s. med ett visst högst antal lokaler inom provinsen
  • Taxonomisk/faunistisk/floristisk/geografisk utredning av begränsad grupp
  • Forskning

Kontaktinformation
Sidansvarig: anna.tano-graflind@slu.se