Validering – ett viktigt led i att kunna kvalitetssäkra fynd i Artportalen

Senast ändrad: 01 juni 2020

SLU Artdatabanken får in miljontals rapporter om artfynd till Artportalen varje år. Fynduppgifterna ligger till grund för beslut inom svensk naturvård, vilket gör att kvaliteten på datat är av stor vikt. Här kan du läsa om hur SLU Artdatabanken arbetar med validering.

Under 2017 fastställde SLU Artdatabanken grundprinciper för validering, d.v.s. riktlinjer för kvalitetssäkringen av fynduppgifterna som rapporteras in i Artportalen. 

Validering sker i tre steg

Kvalitetsgranskningen, den s.k. valideringen sker i flera steg, där den första sker vid rapporteringen av rapportören själv och den andra vid exponeringen i Artportalen av andra användare och den tredje då utvalda fynd granskas i efterhand av utsedda experter. Vid expertvalideringen bedöms i första hand taxontillhörighet, d.v.s. om rätt art rapporterats och geografisk position, men även övrig information om den har betydelse. Valideringsprocessen resulterar i att fyndet får en valideringsstatus (symbol) i Artportalen.

Grundprinciper för validering 

Under 2017 fastställde SLU Artdatabanken grundprinciper för validering. De finns tillgängliga via Artportalens hjälpsidor tillsammans med instruktioner för validerare. Internt har SLU Artdatabanken under året delat upp bl.a. valideringsansvaret inom olika organismgrupper och satt mål för det interna valideringsarbetet. Det löpande arbetet med support för valideringsarbetet är också viktigt för en fungerande verksamhet.

Natonella valideringsgrupper

SLU Artdatabanken har också drivit arbetet kring uppbyggandet av en valideringsorganisation, framförallt de nationella valideringsgrupperna (NVG), som har en central roll i valideringsarbetet. Grupperna utser och samordnar validerare inom en viss organismgrupp, utvecklar upplägget i landet, fördelar ansvaret, engagerar och ser till att en bra valideringskultur råder. I NVG finns representanter från SLU Artdatabanken, ideella föreningar, expertkommittéer, muséer m.fl. beroende på behovet.

– Det som är riktigt roligt är att de nationella vali­deringsgrupperna har tagit form och blivit aktiva, säger Pavel Bína som är koordinator för valideringsarbetet på SLU Artdatabanken.

Störst aktivitet har skett inom kärlväxter där NVG bildats och cirka 40 nya validerare har fått valideringsroller. Men även arbetet med steklar och trollsländor har kommit långt med nya NVG:er och validerare. För fåglar organiseras valideringsarbetet sedan många år tillbaka via de 29 Regionala rapporteringskommittéerna (Rrk) med drygt 200 medlemmar, som validerar fynd på regionalnivå, och en Raritetskommitté (Rk), som validerar fynd på nationell nivå.

– Även inom fågelvalideringen ökade antalet validerare under 2017 och det totala antalet validerare i slutet av året var 341, en ökning om nästan 30 % jämfört med föregående år, säger Pavel Bína.

Många är inblandade i valideringen. Förutom SLU Artdatabanken är det SOF BirdLife, Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Entomologiska Förening och Sveriges Mykologiska Förening, men även myndigheter, muséer och enskilda experter.

Bilden till höger visar valideringen organismgruppsvis 2017. Antal validerare för de olika organismgrupperna i Artportalen. Den största ökningen under 2017 blev inom kärlväxtvalidering.

Sidansvarig: anna.tano-graflind@slu.se