ArtDatabanken

EU-rapportering om biologisk mångfald i Sverige

ArtDatabanken tar fram statusrapporter enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (fågeldirektivet). Nästa rapporttillfälle är 2019

Stockros Alcea rosea. Foto: Christopher Reisborg

EU:s naturvårdsdirektiv

Naturvårdsfrågor inom EU regleras i art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Syftet med direktiven är att bevara arter och naturtyper (habitat) som anses skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. Över 1 000 arter och fler än 200 naturtyper omfattas av de båda direktiven som har kommit till för att stoppa utdöendet av vilda växter och djur samt att hindra deras livsmiljöer från att förstöras.

Gentemot EU avrapporterar Sverige med jämna mellanrum tillståndet för arter och naturtyper som ingår i det gemensamma europeiska naturvårdsarbetet. ArtDatabanken tar vart sjätte år fram statusrapporter enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (Fågeldirektivet). Nästa rapporttillfälle är 2019. 

Ca 150 av de 1000 arter som finns upptagna i Artikel 17 av EU:s art- och habitatdirektiv finns i Sverige. Dessa arter omfattas av svenska bestämmelser i artskyddsförordningen (2007:845). Sverige har ett nationellt ansvar att se till att dessa arter uppnår så kallad gynsam bevarandestatus vilket exempelvis kan ske genom skydd av deras livsmiljöer eller fridlysning.

Enligt EU:s fågeldirektiv ska Sverige skydda och se till att alla vilda fåglar och deras livsmiljöer inom landet bevaras. Av Sveriges ca 350 fågelarter är 67 listade i direktivets bilaga 1. Det innebär att särskilda skyddsområden (Special Protection Areas) där dessa fåglar häckar ska pekas ut och ingå i Natura 2000-nätverket. Även fåglar som regelbundet rastar i betydande antal ingår i denna bilaga. Fågeldirektivet styr också medlemsländernas möjligheter till jakt och handel av fåglar genom ett flertal regler. Fågeldirektivet infördes 1979 och började gälla i Sverige i och med att vi gick med i EU år 1995.

Publicerad: 14 februari 2019 -