EU:s naturvårdsdirektiv

Senast ändrad: 02 juli 2021
Bokomslag med blå fjäril

SLU Artdatabankens årliga uppdrag från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten omfattar stöd till myndigheternas arbete med biologisk mångfald framför allt genom implementering och rapportering enligt EU:s naturvårdsdirektiv, akvatiska och marina direktiv samt förordning om invasiva främmande arter. Inom uppdrag bidrar SLU Artdatabanken också till arbetet med internationella konventioner och miljöövervakning, samt stödjer länsstyrelserna i arbetet med uppföljning av skyddade områden och med åtgärdsprogram för hotade arter. Ett urval av aktiviteter inom dessa uppdrag under 2020 beskrivs under flera rubriker i verksamhetsberättelsen.


I juni publicerade Naturvårdsverket en sammanfattande rapport som visar status för arter och naturtyper enligt art- och habitatdirektivet i Sverige för perioden 2013–2018 som Sverige tidigare redovisat till EU. SLU Artdatabanken bidrog med underlag, texter, figurer, bilder och redaktionellt arbete till rapporten. Bedömningar för många av de terrestra naturtyperna bygger till stor del på data och analys som levereras från nationell och regional miljöövervakning inom NILS, THUF, RT och Remiil på SLU. Resultaten visar att läget är allvarligt, endast 20 procent av Sveriges naturtyper och knappt hälften av Sveriges arter i direktivet har gynnsam bevarandestatus.

Biogeografisk uppföljning

SLU Artdatabanken har ett uppdrag inom programmet för Biogeografisk uppföljning av arter och naturtyper. Uppföljningen syftar till att inhämta underlag för att bedöma hur livskraftiga arter och naturtyper är, det vill säga om de har gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Inom uppdraget gjordes en översyn av hur övervakning och analys av status och trender ska läggas upp och finansieras framöver. Vi tog även fram metodik för att bedöma bevarandetillstånd baserat på insamlade fältdata. Underlag och metodik för påbörjad uppföljning av kalkhällmarker på fastlandet togs fram tillsammans med institutionen för ekologi, SLU. Under året genomförde vi också fältinsatser, bland annat en inventering av direktivsarter i otillgänglig fjällmiljö.

Ett av de mer omfattande uppdragen från Naturvårdsverket var att se över den biogeografiska uppföljningen/miljöövervakningen av landlevande/terrestra arter och naturtyper. SLU Artdatabanken klarlade brister (i miljöövervakningen) och föreslog insatser för att förbättra miljöövervakningen under de kommande åren.

En mindre kampanj för att minska kunskapsbristen om blodigel, en art i habitatdirektivet, gav många nya lokaluppgifter för arten. Det gjordes ett upprop att rapportera i Dagens natur, och blev reportage i Smålandsposten och SVT Dalarna, samt medverkan i Nordegren och Epstein i P1. TT gjorde en nyhet av uppropet som fick stor spridning i mängder av tidningar: Aftonbladet, SVD, GP och många lokaltidningar.

Referensarealer

SLU Artdatabanken har reviderat naturtypernas referensarealer för gynnsam bevarandestatus på uppdrag av Naturvårdsverket. För skog utredde vi referenstillstånd och utförde beräkningar av nya referensarealer. Vi har också påbörjat en utredning av referensarealer för andra terrestra naturtyper som just nu fokuserar på gräsmarker.

Havsmiljö

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV genomförde vi en analys av EU:s biodiversitetsstrategi 2030 och nya krav gällande art- och habitatdirektivets rapportering och övervakning. Här ingick även förslag till nya övervakningsmetoder, särskilt rumslig övervakning med hjälp av satellitbaserade data.

SLU Artdatabanken har också gett stöd till HaV i arbetet med att bedöma bentiska habitat för havsmiljödirektivet.

Sidansvarig: johan.samuelsson@slu.se