Mats Rosenberg

Senast ändrad: 13 maj 2021
Man med grå mössa. Foto

Mats Rosenberg har genom sitt livsverk drivit fram utvecklingen av praktiska åtgärder för landskapsrestaurering. Mats har i sitt arbete lyckats med den svåra konsten att hjälpa naturen ta tillbaka av människan sargade och förstörda landskap. Han står bakom tekniker för bland annat återskapande av naturmiljöer, transplantation av ytskikt och täckning av deponier. Det tätortsnära naturreservatet Oset och Rynningeviken har han omvandlat från Örebros baksida till framsida. Hans arbete har inspirerat många till att se att allt är möjligt, bara man vågar.

Mats Rosenberg har gått i pension, och därmed avslutat en era i Örebro kommuns naturvårdshistoria som också har påverkat naturvårdsarbete både nationellt och internationellt. Livsverket handlar till stor del om arbetet med att omvandla ett av människan förstört och sargat landskap till ett biologiskt myllrande område som också är ett fantastiskt rekreationslandskap. Arbetet med området som idag är Oset och Rynningevikens naturreservat har pågått 20 till 25 år. Det har lett till innovationer i naturvårdsteknik vad gäller bland annat återskapande av naturmiljöer, transplantation av levande ytskikt av skog- och ängsjord från olika exploateringsprojekt som kan återanvändas för att skapa ny natur i sargade områden och täckning av deponier. Stadens baksida med militärt övningsområde, soptippar, förorenad mark och en gammal oljehamn har förvandlats till stadens finrum med rika naturmiljöer och en plats för stadens invånare att möta naturen och hämta kraft ur den. Hit beger sig många som arbetar med naturvård för att lära sig om landskapsomvandling. För att ta till vara på kunskaperna som processen lett till, och kunna föra vidare dessa även framöver planeras ett naturum på platsen med stort fokus på just landskapsrestaurering.

Mats gärning har till stor del handlat om arbeten med restaurering av våtmarksområden. En fråga som blir mer och mer aktuell med växande insikt om att vi behöver ta hand om vårt vatten på ett bättre sätt. Då han är både visionär och handlingskraftig har inga projekt varit för stora eller svåra. Förutom att arbeta med de tätortsnära områdena kring Örebro har han drivit igenom storskaliga restaureringar i ett av Sveriges viktigaste fågelområden: Kvismaren. Han har även arbetat med fågelsjön Tysslingen.

Mats kompetens inom just våtmarksrestaureringar har länge varit efterfrågad nationellt och han har lagt mycket tid på att dela med sig av sina lärdomar. På så vis har han bidragit till genomförandet av många naturvårdsprojekt runtom i hela Sverige.

Kan du berätta mer om vem är du?

– Jag är en enkel kille från Örebro med naturen som livsintresse.

Vad gör du idag?

– Jag ger mig själv mer tid att njuta av naturen. Sedan ett par år är jag pensionerad kommunekolog men jag arbetar fortfarande med olika naturvårdsuppdrag, håller föreläsningar och ger tillbaka i form av mentorskap till yngre naturvårdare.

Hur startade ditt engagemang för naturvård?

– Jag har nog alltid varit genuint intresserad av naturen, det finns i blodet. Men något som starkt påverkat mitt engagemang är att jag som ung fick uppleva hur naturen i min närhet förändrades. Plötsligt minskade gulsparven drastiskt, pilgrimsfalk och tornfalk försvann och många rovfåglar blev funna döda eller förlamade. Orsaken var utsäde betat med kvicksilver. Samtidigt gick de sista resterna av historisk våtmark förlorad utanför Örebro. Det var omskakande skeenden som gjorde ett starkt intryck på mig. Jag insåg att landskapsbilden så som jag var van att se den var på väg att försvinna och med den en biologisk mångfald som inte längre gick att ta för given.

Varför är naturen viktig för dig? 

– Naturen är en inspirationskälla för mig. Att möta jungfruliga landskap med fungerande ekosystem är en gåva. Har man en gång gjort det går det inte att bortse från att naturen är viktig. Jag är fascinerad över den rikedom som kan finnas och finns i naturen. Och eftersom jag med egna ögon sett hur snabbt vi kan förlora den mångfald som naturen erbjuder är det viktigt för mig att värna den.

Hur tänker du kring begreppet biologisk mångfald?

– För mig handlar biologisk mångfald om helhet. Ett levande landskap som är biologiskt rikt och tillräckligt robust för att klara framtidens utmaningar. Det innebär att arter och miljöer är i balans i ett landskap med kommunikationsmöjligheter. Idag har vi ett landskap med ett fåtal värdefulla fröpåsar av levande artrik natur kvar. Dessa fröpåsar är isolerade öar som kommer att försvinna om vi inte hittar sätt att binda dem samman. Och tiden är knapp.

Vad inspirerar dig att jobba med bevarande av biologisk mångfald?

– Att det lönar sig att göra rätt och att det ganska snabbt går att se resultat. På så sätt är det tacksamt att arbeta med restaurering och återskapande av miljöer. Återkopplingen är direkt och det tar inte lång tid innan det börjar sjuda av liv igen.

Vad tror du krävs för att vi ska lyckas i arbetet med att bevara biologisk mångfald?

– Att vi jobbar tillsammans och att det måste bli lättare att göra rätt. För det krävs att ekonomiska fördelar för ex lantbrukare som satsar på miljöåtgärder och naturvårdsåtgärder går hand i hand. Vi kan inte enbart arbeta med de gröna frågorna för att lyckas med att bevara biologisk mångfald. Bara tillsammans blir det en fungerande helhet. Jag tror också att det är viktigt att göra naturen tillgänglig, känner man sig hemma i skogen, våtmarken eller fjället blir det också naturligt att ta hand om dessa miljöer.

Hur ska frågan om biologisk mångfald stanna kvar på agendan? Klimatfrågan gör sig påmind genom torka, cykloner och översvämningar. Många arter försvinner i det tysta.

– Jag tror på goda exempel. Det sämsta som kan hända är att unga tappar hoppet om framtiden, att skräckscenarier tar över och man känner maktlöshet. Vi behöver skapa konkreta exempel som gör att människor ser att vi rör oss i rätt riktning. Jag tror också att vi behöver koppla ihop biologisk mångfald med rekreation och livsmiljö. Dels för att skapa attraktionskraft för sakfrågan men också för att de områden där man arbetar med bevarande eller återskapande ska vinna ekonomiskt på det, till exempel genom att människor vill bosätta sig i områden med närhet till en rik natur.

Om du vinner naturvårdspriset, vad innebär det för dig?

– Det känns otroligt roligt att vara nominerad och jag hoppas att jag kan vara en inspiration för andra. Det finns mycket kvar att göra men bara genom att synliggöra dessa frågor har vi kommit en bit på vägen.

Fakta:

Naturvårdspriset delas ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden.

SLU Artdatabanken vill genom priset främja det fortsatta arbetet med bevarande av biologisk mångfald, öka kunskapen om Sveriges arter och naturtyper, uppmärksamma behovet av naturvårdsarbete och forskning inom detta område samt motivera till och främja fortsatt arbete för bevarande av biologisk mångfald.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se