Karin Wågström

Senast ändrad: 11 april 2019
Karin_W.jpg

Karin Wågström är en eldsjäl med positivt sinne som har gjort en enastående insats för almen, almens följeslagare och biologiska kulturarv, på Gotland och därmed i Sverige och i Europa! Karins engagerade arbete har gått utöver hennes yrkesroll. Med kreativitet, kloka samarbeten och en enorm envishet har Skogsstyrelsen med Karin i spetsen hittat finansiering och möjligheter att bekämpa almsjukan. Tack vare att Karin tidigt involverade markägare och lokalbefolkning, initierade kunskapsuppbyggnad och koordinerade ett kontrollprogram har almsjukan fram till idag hållits i schack.

Gotland utgör sannolikt det största kvarvarande skogsbildande almbeståndet i Europa. Den Akut hotade almen är ett av karaktärsträden i det gotländska änget, värd för en rik biologisk mångfald och bärare av fodertäktens biologiska kulturarv. Hos almar är drygt 50 % av de värdberoende arterna, varav många lavar och mossor, rödlistade.

För att hindra spridningen av almsjuka på Gotland har smittade träd kontinuerligt avverkats och destruerats. Bekämpningen har varit mycket framgångsrik och bedömningen är att minst 90 % av almarna finns kvar. På Öland, där almsjukan aldrig bekämpats, återstår endast omkring 10 % av almarna.

Finansieringen tryter dock och argumenten emot fortsatt bekämpning kan sammanfattas med att almens död kan fördröjas men inte hindras på sikt. Argumenten för en fortsatt bekämpning är att Gotland, om någon plats, har förutsättningar att på sikt skapa en resistent population av almar. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.

Karin insåg tidigt almsjukans hot mot dessa värden och samtidigt möjligheten till bekämpning i och med Gotlands isolerade läge.

Sex frågor till Karin

Kan du berätta mer om vem är du? 

 - Jag bor på norra Gotland i Fleringe socken, är gift och har två utflugna vuxna döttrar. Eftersom vi nyligen byggt ett nytt hus finns det mycket att göra på fritiden. Just nu håller vi på med att anlägga en trädgård, vilket är väldigt trevligt och inspirerande! Vi bor mitt i naturen och jag spenderar en stor del av tiden i de fantastiska omgivningarna. Jag är utbildad skogstekniker och började arbeta på SLU som första jobb efter min utbildning. Jag fick anställning på skogsvårdsstyrelsen på Gotland redan1983 och där har jag jobbat kvar i alla år. Under de första åren arbetade jag med översiktlig skogsinventering (ÖSI), skogsbruksplaner och rådgivning till skogsägare. På 90-talet fick jag förmånen att börja arbeta med nyckelbiotopsinventeringen när det projektet startades upp, och jobbade sen med det i drygt 10 år. Det var en fantastisk lärorik tid, kanske det roligaste och mest intressanta jag gjort! Många områden jag nyckelbiotopsinventerade hade jag tidigare gjort ÖSI-inventering på, så man kan säga att jag verkligen lärde känna Gotland ur olika perspektiv.

 

Vad gör du idag?

Jag är som sagt fortfarande kvar på samma arbetsplats på Skogsstyrelsen i Visby, men arbetsuppgifterna har förändrats mycket under de senaste åren. Sedan 2006 har en del av min tid handlat om att arbeta med almsjukefrågan på Gotland, efter att vi 2005 upptäckte sjukdomen på ön. 2013 startade vi upp projektet LifeELMIAS, ett delvis EU-finansierat Life+ Nature projekt, där jag blev projektledare. Vid sidan av det arbetar jag i dag mest med administrativa arbetsuppgifter inom Skogsstyrelsens verksamhet och är sedan en tid tillbaka också ställföreträdande distriktschef på Stockholm-Gotlands distrikt.

 

Hur startade ditt engagemang för naturvård?

- Engagemanget har jag väl alltid haft, men det kunde ”blomma ut” när jag fick förmånen att börja jobba med nyckelbiotopsinventeringen med nya kunskaper som följd. Jag har fått förmånen att upptäcka otroligt många fina och unika naturmiljöer och pärlor här på Gotland i samband med det. När almsjukan upptäcktes på ön, samtidigt som askskottsjukan också spridit sig hit, var det inte svårt att inse vilket stort hot detta innebar för våra unika lövmiljöer på ön.

 

Varför är naturen viktig för dig?

- Det är naturen som ger kraft och inspiration till mycket som jag gör. Så har det alltid varit och det är något jag har med mig sedan barnsben. Mina föräldrar har stor del i det då de tog ut oss barn i naturen redan när vi var små. Hela min uppväxt är präglad av det. Vi fick tidigt följa med på ”bärplockningsdagar” och fjällturer, men ibland åket vi bara ut och grillade korv och kokade kaffe över en brasa. Jag tävlade också på skidor och i orientering och allt detta ledde mig in på den yrkesbana jag sen valde.

 

Hur tänker du kring begreppet biologisk mångfald?

- Det är ju det som är livet. Biologisk mångfald ger förutsättningar för oss att leva här på jorden. Det är konstigt att vi inte verkligen pratar mer om vad det innebär! Vi vet ju att biologisk mångfald upprätthåller livsavgörande processer, ger oss vetenskapligt råmaterial och föda, men det är också rötterna till vår historia och ger oss naturupplevelser och inspiration. Det handlar om vår egen existens för oss och kommande generationer. Vi har ju bara lånat naturen av våra barn. Trots att vi har så mycket mer kunskaper nu tycker jag att det saknas hjärta inom naturvården i dag. Man pratar nästan bara om pengar, ersättningar och kostnader och mindre om vad vi vill avstå och lämna efter oss.

 

Om du vinner Naturvårdspriset vad innebär det för dig?

- Det skulle såklart vara otroligt hedrande, och ett bevis på att några fler än vi som arbetat med att försöka rädda almen på Gotland, tycker att det varit värt mödan och de kostnader det hittills inneburit, men jag skulle framförallt skulle se priset som en symbol för att det finns en tro på en framtid för almen!


Kontaktinformation
Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se