Biologisk mångfald på agendan − dags att agera

Senast ändrad: 18 mars 2020

Naturvården står inför stora utmaningar. Samtidigt ökar vår kunskap om arterna och tillståndet för vår natur. Det har kommit många statusrapporter den senaste tiden och i april kommer den nya rödlistan. På Flora- och faunavårdskonferensen kommer vi att beskriva läget men framförallt lyfta vad svensk naturvård bör göra med den kunskapen. Hur omsätter vi all kunskap i praktiken? Eftersom samhällets ansträngningar uppenbarligen inte har varit tillräckliga måste vi ställa oss frågan vad naturvården och andra delar av samhället behöver göra?

SLU Artdatabanken har beslutat att ställa in Flora- och faunavårdskonferensen Biologisk mångfald på agendan – dags att agera 22-23 april 2020. Anledningen är Folkhälsomyndighetens bedömning om en mycket hög risk för samhällsspridning av coronaviruset och regeringens restriktioner kring större sammankomster.

Nästa Flora- och faunavårdskonferens kommer att hållas 17-18 mars 2021.

Under konferensen kommer vi att redovisa tillståndet i den svenska naturen, diskutera klimatförändringar i relation till biologisk mångfald, prata om förutsättningar, utmaningar, risker och framtid. Vi sätter helt enkelt biologisk mångfald på agendan.

Konferensen äger rum i Uppsala, på SLU:s Campus Ultuna. 

Mer information om priser och annat hittar du här.

 

22 april

Moderator är Max Landergård.

09.00 Välkommen!
Lena Tranvik, tf chef SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

Inledning
Maria Knutson Wedel, rektor vid SLU

Sveriges insekter – fler än vi trott
Svenska artprojektet och dess stora insektsinventering, Svenska Malaisefälleprojektet, har visat att vi har många fler insektsarter än vi tidigare trott. Samtidigt tyder flera internationella studier på att antalet insektsindivider minskar oroväckande snabbt. Det är dags att börja studera insekternas mångfald på bredden och ta hotet om insektsdöden på allvar.
Fredrik Ronquist, professor i entomologi och chef för Enheten för bioinformation och genetik, Naturhistoriska museet

Rödlistan 2020
Wenche Eide, Projektledare för Rödlista 2020, miljöanalysspecialist, SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kaffe

Tillståndet i naturen
Hur ser tillståndet i den svenska naturen ut? SLU Artdatabanken ger en samlad bild utifrån den nya rödlistan, rapporteringen enligt artikel 17 (art- och habitatdirektivet) och artikel 12 (fågeldirektivet) och EUs rapportering av invasiva arter samt Living planet index.
Lena Tranvik, tf chef SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

Det som göms i snö försvinner med tö
Snölegor tillhör våra mest utsatta miljöer när klimatet förändras. När snön smälter ut tidigare förändras vegetationen och uppfrysningsfenomen accelererar. Smältvattenflödet som försörjer nedanförliggande miljöer sinar. Med krympande snölegearealer blir det färre övervintringsplatser för lämmlar och andra djur.
Nils Cronberg, Universitetslektor vid Biologiska institutionen, Lund universitet

När arter ersätter varandra
Förutsättningar ändras och utbredningar förskjuts. Detta medför att samspelet mellan arter i ekosystemet ändras. Spelar det någon roll att arter ersätts av andra?
Bodil Elmhagen, docent i zoologisk ekologi, forskningssamordnare på Svenska Jägarförbundet

Havsförvaltning när havet förändras
Hur kommer den svenska havsmiljön att förändras under de kommande årtiondena och vad betyder det för livet i havet? Vilka åtgärder är viktiga för att skydda den biologiska mångfalden i svenska hav?
Sofia Wikström, docent, marinekolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Utdelning av SLU Artdatabankens naturvårdspris

12.00 Lunch

Vad krävs av skogsbruket under kommande decennium?
Vad kommer att dyka upp på agendan inom skogsbruk och naturvård de närmaste 10 åren? Behovet av alternativ och nytänkande är stort för att lätta upp de låsningar som finns mellan olika intressenter. Centralt är diversifiering i planerings-, avverknings- och avsättningsmodeller där markägarna har stora möjligheter att ge förslag på och pröva nya modeller.
Lena Gustafsson, Professor emeritus, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Framtida förutsättningar och utmaningar för naturvården i odlingslandskapet
Hur kommer framtida förutsättningar i samhälle och klimat påverka hur vi tänker om naturvård i odlingslandskapet. Eller hur kan bevarandearbetet stärkas för att undvika missriktade konflikter?
Jan Bengtsson, Professor vid institutionen för Ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Har naturen rättigheter?
Rapport från en växande global rörelse och arbetet för en internationell deklaration om naturens rättigheter med Agenda 2030. Kan vi med nya spelregler balansera mänskliga behov med behoven för andra arter?
Pella Thiel, koordinator för nätverket Naturens rättigheter i Sverige, vice ordf End Ecocide Sweden, sakkunnig i Global Alliance for the Rights of Nature och FN:s Harmony with Nature Programme.

Så vänder vi den negativa trenden! Möjliga framtidsvägar enligt IPBES.
IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) är biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCC inom klimatet. IPBES globala rapport 2019 redovisade inte bara hoten mot biologisk mångfald, utan också vad som behöver göras för att komma till rätta med problemen utan att försämra läget för andra hållbarhetsmål.
Marie Stenseke, Professor vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet

Skogen och dess naturvård i ett helhetsperspektiv
Om skog och samhälle. En betraktelse över konflikter och bristande dialog. Hur skapar vi en hållbar samverkan och effektivitet i naturvårdsarbetet?
Sten Nilsson, Professor och internationell skogsexpert

Risker i samband med riskbedömningar inom naturvård                  
Kunskapsläget för arter och naturtyper kan beskrivas som en slags situationsförståelse där bedömningar under osäkerhet är en naturlig komponent. En del av osäkerheten kan uttryckas i termer av risk, men en del osäkerhet finns bortom meningsfulla riskkalkyler. Erfarenheter från bedömningar i komplexa system redovisas. För att ta höjd för okända och oväntade effekter bör försiktighetsprincipen i form av olika resilienskomponenter tillämpas även i osäkerhetskalkylerna.
Anders Arweström Jansson, Docent i psykologi, med inriktning mot dynamiskt beslutsfattande, Professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet

Kaffe

Framtidens naturvård
Vad forskare har föreslagit för förändringar av naturvården som svar på klimatförändringar.
Tomas Ranius, Professor i naturvårdsbiologi, Institutionen för ekologi, Enheten för naturvårdsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Frågor

Hur får vi fler att agera för biologisk mångfald?
Om naturvårdens ansträngningar inte räcker måste vi ta hjälp av andra delar av samhället. Vad krävs för att ställa om och hur kan vi mobilisera nya aktörer och fler krafter?
Lisen Schultz, doktor i systemekologi, forskare inom hållbar utveckling och programansvarig för Executive Programme in Resilience Thinking Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet

16.10 Avslutning
Lena Tranvik, tf chef SLU Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet

16.20 Slut i Aula.

(Middag ca 17)

23 april

Workshop Framtidens Naturvård

Hur bör naturvården anpassas till framtidens förutsättningar och utmaningar som till exempel klimatförändringar? Uppdelade i olika teman diskuterar vi direkta och indirekta effekter och vad det kommer att innebära för den praktiska naturvården. Under eftermiddagen byter vi frågeställning.

Workshopen är uppdelad i två pass på förmiddagen och ett på eftermiddagen. På förmiddagen ges de olika ämnena två gånger, så du kan delta i två olika ämnesgrupper.

 

8.30 Gemensam samling

09.10-10.10 Förmiddag, pass 1. Man väljer mellan:

Skog

Odlingslandskap

Fjäll 

Akvatisk

Urban

10.30-11.30 Förmiddag pass 2. Man väljer mellan:

Skog

Odlingslandskap

Fjäll 

Akvatisk

Urban

11.30-12.30 Lunch

12.30-14.00 Eftermiddag, endast ett pass. Man väljer mellan:

Rödlista

Fynddata

Ekologisk kompensation

Årsmöte SCB Nordic Chapter

14-15.00 Sammanfattning och avslutning

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se