Hoppa till huvudinnehåll

Inspelade föredrag

Här kan du se föredrag från första dagen av 2022 års Flora- och faunavårdskonferens.

Välkommen!

Introduktion av Mark Marissink, Chef vid SLU Artdatabanken och Torleif Härd, dekan vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap på SLU.

Artfynd i mitt dagliga arbete

Hur jag och mina kollegor på Länsstyrelsen använder artfynd i insatser för hotade arter och i exploateringsärenden. Tommy Karlsson, Länsstyrelsen

Sveaskogs arbete med arter/artfynd

En beskrivning av på vilka sätt vi använder fynddata/artobservationer i vårt dagliga arbete. Peter Bergman naturvårdschef på Sveaskog - Sveriges största skogsägare

Mängder av data och olika källor men hur hänger det ihop?

Vad finns det för artobservationsdata och hur kommer man åt det? Vilka flöden finns? Hur man kommer åt dem via API:er? Debora Arlt, SLU Artdatabanken

Vad händer nu med hantering av fynddata i skogsbruk?

Artskyddsfrågan är i hetluften och Skogsstyrelsen har fullt upp med pågående rättsutveckling inom artskyddet. Magnus Pettersson tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen.

Paneldiskussion

Magnus Pettersson från Skogsstyrelsen och Peter Bergman från Sveaskog diskuterar den pågående rättsutveckling inom artskyddet, betydelsen av fynddata/artobservationer och hur de används i skogsbrukets dagliga arbete.

15 år med Samverkan om artdata och Artsök

Varför och hur länsstyrelsernas ”Samverkan om artdata” kom till och hur arbetet nu kommer att fortsätta. Helena Rygne och Per Flodin, Länsstyrelsen

Artdata i kommunerna

Kommunerna i Västra Götaland samarbetar för att hitta en modell för hur de kan få mer lättillgängligt artdata genom GIS-verktyg. Här sker även samverkan kring hur artdata kan användas i olika kommunala beslut och processer. Matilda Chocron, Borås stad

Kvalitet, vad är det?

Några tankar om begreppet kvalitet. Bedömningen av kvalitet i fynddata är en fråga om tillämpning och ligger i betraktarens ögon. Egenskaper i fynddata som är viktiga i ett sammanhang kan vara otillräckliga i ett annat. Per Flodin, Länsstyrelsen

Vilka data används när den svenska rödlistan tas fram?

Vi går igenom viktiga dataset som används när rödlistan tas fram för att se populationstrender och göra bedömningar. Vilka viktiga data saknas? Vi betonar vikten av tidsserier. Ulf Bjelke, SLU Artdatabanken

Nollfynd och checklista

Fördelen med checklistor och vad de visar om rapportörers generella rapporteringsbenägenhet samt vilka arter som delvis missas vid den vanliga spontanrapporteringen. Tomas Pärt, SLU

Validering eller rättare sagt verifiering

Hur fungerar validering eller för att matcha internationellt språkbruk – verifiering? Hur arbetar vi med frågan och finns skillnader mellan olika inventeringar? Hur kan vi bli ännu bättre? Johan Nilsson, SLU Artdatabanken

Vem rapporterar i Artportalen?

Artportalens rapportörer ur ett genus- och åldersperspektiv, trender över tid för detta, och hur det relaterar till medborgarforskningens grundtankar om att den ska kunna demokratisera forskningen/tillgången till kunskap i samhället. Mari Jönsson, SLU Artdatabanken

En standard som förenklar och vässar din inventering

Vad innebär en standardiserad naturvärdesinventering? Hur har förändringarna tagits emot och hur ser framtiden ut? Anders Sjölund, Trafikverket

Vad en droppe vatten kan säga

E-DNA, hur kan det användas? Begränsningar och potential. Erfarenheter att driva eDNA-projekt och att applicera metodiken inom miljöövervakning. Patrik Bohman, SLU

Artrapportering – nu, då och i framtiden

Från portör till barcoding. Pav Johnsson

Avslutning

Mark Marissink tackar för dagen och Jan Terstad Departementsråd. Enhetschef på Naturmiljöenheten på Miljödepartementet skickar en hälsning med tanke på att Svenska artprojektet firar 20-årsjubileum 2022.
Publicerad: 13 maj 2022 - Sidansvarig: anton.nystrom@slu.se
Loading…