Nya fynd var femte sekund - medborgarforskningens ovärderliga bidrag till naturvården

Senast ändrad: 10 juli 2020
En bok med fjärilsillustrationer uppslagen och ett finger som pekar på bilden. Foto

Varje år rapporterar mer än 10 000 personer in de arter man ser i naturen till SLU Artdatabankens rapportsystem Artportalen. Det är medborgarforskning i ett nötskal. Tack vare medborgarforskning, eller citizen science som det kallas internationellt, kan vi hjälpas åt att fylla kunskapsluckor och hålla koll på tillståndet i naturen.

Det finns en positiv trend inom medborgarforskning, som involverar allt fler människor och områden. Men det har inte alltid varit så. Under de 30 år som SLU Artdatabanken varit verksam har rörelsen ”medborgarforskning” vuxit enormt. Det har blivit en gynnsam möjlighet för forskare att få hjälp med sådant som de inte hinner med – inte ens under en livskarriär. Däremot har medborgarforskningen en historia som är över hundra år gammal. Till och med Linné tog hjälp av medborgare i sin forskning. Forskare har sedan länge bjudit in människor som kan mycket inom ett område och som redan är ordnade i nätverk. Den organiserade medborgarforskningen började med fåglar redan i början av 1900-talet men det skedde inte i någon större skala.

Foto: Ingrid Nordkvist Johansson

Det stora genombrottet skedde med projektet Galaxy Zoo, som är ett av de äldsta online-projekten. Där har hundratusentals deltagare från hela världen bidragit med observationer om rymdens galaxer sedan 2007.

Exploderat på kort tid

Det finns, tack vare rymdteleskop som Hubble, miljontals bilder av galaxer – bilder som forskarna inte hinner studera. När astronomen Kevin Schawinski ombads att klassificera en miljon galaxer i en enorm databas, insåg han att han behövde hjälp. Han klarade 50 000 galaxer innan han gav upp. Hans kollega Chris Lintott hade ett liknande problem och fick idén att de skulle be allmänheten om hjälp. De skapade en webbsajt. Inom två dagar fick de lika många klassifikationer per timme som Kevin klarat på en månad.

Med den digitala världens utveckling har medborgarforskningen exploderat på kort tid. Men även vetenskapen har genomgått stora förändringar med ökade möjligheter till insamling av data. Dock kräver detta stora resurser som vetenskapen på egen hand får allt svårare att tillhandahålla. Därför blir medborgarforskning viktig för vetenskapliga möjligheter och framsteg.

Medborgarforskning fyller kunskapsluckor

I Sverige handlar medborgarforskning ofta om naturobservationer. Ett exempel är Artportalen som drivs av SLU Artdatabanken och innehåller fynddata för alla slags organismer i Sverige.

Foto: Johan Samuelsson

Vår svenska natur besitter en enorm rikedom med ungefär 60 000 kända flercelliga arter. Men kunskapen varierar mycket och i flera organismgrupper finns stora kunskapsluckor. Hur många arter som egentligen finns vet ingen med säkerhet. I ett globalt perspektiv upptäcker man i stort sett nya arter varje dag, men det försvinner även arter lokalt, regionalt och globalt. Att veta hur arter är utbredda och förekommer är viktigt för att förstå och bedöma tillståndet i naturen. Vi behöver denna kunskap för att kunna leva upp till nationella och internationella åtaganden om skydd av arter och naturtyper.

Det är Artdatabankens uppgift att ha koll på Sveriges alla arter, var de finns och hur många de är. Det skulle vara omöjligt utan hjälp av allmänheten. Utan medborgarforskning skulle kunskapen om vår natur vara betydligt fattigare.

Snart 80 miljoner naturobservationer

Mängden data in till Artportalen ökar kontinuerligt. Under de senaste 20 åren har nästan 80 (77,7) miljoner fynd rapporterats och hittills i år har mer än fyra miljoner observationer rapporterats.

Artportalen är en av de största portalerna för medborgarforskning i världen. Det finns större databaser, men ser man till befolkningen i Sverige är mängden data som rapporteras makalös.

SLU var pionjär när det gäller medborgarforskning i Sverige. Det började med fåglar. Ornitologerna hade ett behov av att berätta för omvärlden var de befann sig, med vem och vad de såg. En förlaga till Artportalen skapades, Svalan. Efterhand ökade intresset för att även rapportera andra arter. Idag rapporteras nya fynd så ofta som var femte sekund!

Fakta:

Den europeiska organisationen för medborgarforskning, the European Citizen Science Association (ECSA) har tagit fram tio principer för medborgarforskning, Ten Principles of Citizen Science.

1. Medborgarforskningsprojekt engagerar på ett aktivt sätt medborgare i vetenskapligt arbete som skapar ny kunskap eller förståelse. Deltagare kan agera som bidragsgivare, samarbetspartners eller som projektledare och fylla en betydelsefull roll i projektet.

2. Medborgarforskningsprojekt genererar vetenskapliga resultat. Resultaten kan till exempel bestå i att besvara en forskningsfråga, ge underlag för miljövårdande åtgärder eller miljöpolicy.

3. Medborgarforskningsprojekt ger nytta både för de professionella forskarna och för medborgarforskarna. Nyttan kan omfatta publicering av forskningsresultat, nytt vetande, personligt nöje, tillfredsställelse i att bidra till vetenskapliga underlag för att angripa lokala, nationella och internationella frågor, och härigenom, en möjlighet att påverka politiska beslut.

4. Medborgarforskare kan, om de vill, medverka i flera delar av den vetenskapliga processen i projektet. Detta kan innebära att utveckla forskningsfrågan, utforma metoden, samla in och analysera data och att kommunicera resultaten.

5. Medborgarforskare får återkoppling från projektet, till exempel om hur insamlad data används och vilka vetenskapliga, politiska eller samhälleliga resultat de leder till.

6. Medborgarforskning ses som en forskningsmetod bland många andra, med begränsningar och bias som bör beaktas och kontrolleras. Till skillnad från traditionella forskningsmetoder erbjuder medborgarforskning möjligheter till större engagemang hos allmänheten och en demokratisering av vetenskapen.

7. Data och metadata från medborgarforskningsprojekt görs allmänt tillgängliga och (när så är möjligt) resultaten publiceras i ett open access-format. Datadelning kan göras under eller efter projektet, såvida det inte finns säkerhets- eller integritetsskäl som förhindrar detta.

8. Deltagarnas bidrag i medborgarforskningsprojekt ska uppmärksammas i projektets resultat och publikationer.

9.Medborgarforskningsprojekt utvärderas med avseende på vetenskapliga resultat, datakvalitet, deltagarnas erfarenheter och bredare samhälleliga eller politiska effekter.

10.Ansvariga för medborgarforskningsprojekt tar hänsyn till juridiska och etiska aspekter kring upphovsrätt, immaterialrätt, överenskommelser kring datadelning, sekretess, redovisning av olika parters bidrag och ansvar, och miljöpåverkan av aktiviteter inom projektets ramar.

Sidansvarig: ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se