Om Nationalnyckeln

Senast ändrad: 23 april 2018
Aspmossa. Foto: Lars Hedenäs

Bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna presenterar svenska djur-, växt- och svamparter. Böckerna är rikt illustrerade med utförliga texter och nycklar för artbestämning. Den första volymen publicerades 2005. Efter ett par års uppehåll i utgivningen utkommer den artonde volymen, Ringmaskar: Havsborstmaskar, i april 2018.

Vad vill Nationalnyckeln?

Vår bärande tanke med Nationalnyckeln är att göra kunskap om landets arter och deras livsmiljöer tillgänglig. Att kunna skilja på arter av olika slag är spännande och kan också i högsta grad bidra till att kunskap om levnadssätt och utbredning ökar. Artkunskap är både roligt och viktigt. Och vi vill få många fler att upptäcka naturen och känna engagemang för biologisk mångfald.

Nationalnyckeln fyller kunskapsluckor

Det finns en hel del information om våra vanligaste arter både i böcker och på webben. För kärlväxter och ryggradsdjur är det mer eller mindre heltäckande. Men dessa grupper utgör en ytterst liten del av Sveriges arter. För majoriteten av våra arter finns ingen bestämningshjälp alls på svenska och den som finns är antingen mycket översiktlig eller anpassad för specialister. 

Därför har regeringen gett ArtDatabanken uppdraget att driva Svenska artprojektet. Projektet har som ett av sina mål att kartlägga och beskriva alla Sveriges arter av djur, växter och svampar. Nationalnyckeln är en del av uppdraget och ett sätt att sprida kunskap till en bredare publik. Det är du som rustar dig med kunskap som är hoppet för svensk natur och biologisk mångfald!

Mindre kända arter kartläggs

Vid sidan om Nationalnyckeln finansierar Svenska artprojektet inventeringar och forskning om dåligt kända arter och organismgrupper. Detta har fram till början av 2018 resulterat i att mer än 3000 arter som tidigare inte var kända från Sverige har påträffats. Minst 1000 av dessa var helt okända för vetenskapen. Det innebär att arter som andra forskare tidigare inte kunde studera nu blir möjliga att utforska med avseende på till exempel ekologi, beteende och bevarande. Naturvårdare, miljöövervakare, forskare, beslutsfattare och areella näringar får därmed ett betydligt bredare kunskapsunderlag för sitt arbete med biologisk mångfald.

Sidansvarig: mia.maria.ronell@slu.se