Bladmossor: Skirmossor-baronmossor

Senast ändrad: 03 juli 2018
Baronmossor.jpg

Av jordens cirka 20 000 kända arter av mossor finns ungefär 1 000 i Sverige. Mossorna trivs väldigt bra på våra breddgrader och utgör en stor del av mångfalden i tempererade och arktiska klimat. Eftersom mossorna funnits under lång tid på jorden har de hunnit sprida sig över hela klotet, från Antarktis över tropikerna till Arktis.

I denna bok hittar du många av de mest kända eller "vanliga" mossor. Här finns sådana som bildar skogens mjuka golv, exempelvis väggmossa Pleurozium schreberi, husmossa Hylocomium splendens och kammossa Ptilium cristacastrensis. Här finns också sådana som är till förtret för pedantiska trädgårdsägare som ser hakmossan Rhytidiadelphus squarrosus, breda ut sig alltmer mellan allt glesare grässtrån. De arter som beskrivs här har oftast ett krypande växtsätt med kapslar en bit ner på stammen, så kallade pleurokarpa mossor

Husmossan en av de vanligaste

Husmossan är en av de vanligaste mossorna på vanlig svensk skogsmark. Den växer ofta tillsammans med väggmossa och kammossa, och dessa tre är de första skogsmossor man bör lära sig. De kan täcka skogsgolvet fullständigt och bilda en mjuk och grön matta. Denna mossmatta är också hemvist för så kallade blågröna bakterier som har förmågan att binda luftens kväve. Detta lilla ekosystem med mossor och bakterier är därför mycket viktigt för skogens kväveomsättning. 

Överlevnadstekniker från istiden     

Mossor kan liksom kärlväxterna fotosyntetisera och ta tillvara energin från solen. Till skillnad från kärlväxterna har de dock inga rötter eller kärlsträngar vilket hindrar dem att bli lika stora. De tar istället upp vatten direkt via blad och stam, eller med hår som kan vara förvillande lika rötter. För att inte dö har många mossor utvecklat en fantastisk förmåga att gå i vila för att uthärda torka och frysning. Så har forskarna till exempel återupplivat en 1 600 år gammal mossa som legat nedfrusen i Antarktis. Om man letar en bit ner i torven på en mosse kan man hitta grobara sporer som är minst 500 år gamla. 

Utmärkt miljöövervakare

Gräshakmossan är en av våra ständiga följeslagare eftersom den trivs ypperligt i trädgårdens gräsmatta och kan bilda tjocka och utbredda mattor. En anledning till att den trivs så bra är gräsklippningen som klipper av de växter som skulle ha konkurrerat med mossan, medan mossan lämnas oskadd. Om man ändå råkar klippa av delar av mossan hjälper man bara till att sprida den genom att nya plantor kan växa upp från dessa fragment. Men mossor är inte bara ett otyg i din gräsmatta. De är även en mycket viktig del av skogen och är bland annat utmärkta som miljöövervakare. Mossor tar upp olika ämnen som blir möjliga att mäta, vilket gör det enkelt att få kontroll på miljöförhållandena i skogen.

Kammossa Ptilium cristacastrensismed kapslar. Dessutom några insprängda räffelmossor Aulacomnium palustre. Skalbaggen är en kortvinge. Foto: Christopher ReisborgKammossa Ptilium cristacastrensismed kapslar. Dessutom några insprängda räffelmossor, Aulacomnium palustre. Skalbaggen är en kortvinge.
Foto: Christopher Reisborg

Fakta:

Titel: Bladmossor: Skirmossor–baronmossor. Bryophyta: Hookeria–Anomodon

Text: Lars Hedenäs och Tomas Hallingbäck
Bild: Studiofotografier av Christopher Reisborg. Fältfotografier främst av Lars Hedenäs och Tomas Hallingbäck. Bildbehandling av Torbjörn Östman.

Antal arter: 220

Innehåll: Samtliga svenska så kallade pleurokarpa mossor presenteras i text och bild. Bland pleurokarpa mossor finns några av våra vanligaste mossor i skilda miljöer såsom skogar, våtmarker och trädgårdar. Nycklar gör det möjligt att bestämma vilken mossa man hittat i naturen. Bestämningen underlättas av detaljbilder och fältfotografier. Kartor redovisar arternas utbredning i Sverige.

De 218 arterna i 85 släkten presenteras i systematisk ordning. Boken redovisar också den senaste forskningen om arternas släktskap och är därmed den första moderna mossfloran över pleurokarpa mossor de senaste 50 åren.

Utgivningsår: 2014

Antal sidor: 366

ISBN: 978-91-88506-84-9

Sidansvarig: mia.maria.ronell@slu.se