Hjälp forskare att kartlägga skålrostsvampar på berberis

Senast ändrad: 06 juli 2022
Buske med blommor och orange fläckar på bladen. Foto

Busken berberis kan infekteras med skålrostsvampar vilket skapar förutsättningar för sjukdomar på våra grödor, men kanske också vilda gräs. Nu kan du hjälpa till att samla in material för att bidra till ny kunskap om rostsvampars påverkan på våra grödor och den biologiska mångfalden.

Rostsvampar har en spännande ekologi i och med att de under sin livscykel växer på olika värdväxter. En buske som flera skålrostsvampar växer på är berberis Berberis vulgaris, och under sommarmånaderna syns svamparna som vackra små orange ”blommor” på dess blad. Fram till 1994 fanns en lag om att berberis skulle tas ned av den som hade en sådan buske på sin mark. Anledningen till det var att en skadlig växtsjukdom, svartrost, har berberis som mellanvärd. Kopplingen mellan skålrost på berberis och svartrost i stråsäd upptäcktes under senare delen av 1800-talet, och berberislagar infördes då i flera länder. Genom att ta bort busken försvann sjukdomen från odlingarna.

Sveriges berberislag avskaffades 1994 då man inte längre ansåg att berberis var något större problem för jordbruket; de moderna stråsädssorterna var resistenta. Efter decennier utan problem i odlingen dök nya varianter av svartrost upp. Nu är sjukdomen återigen etablerad i både Sverige och övriga Europa, och den är numera vanlig i landskapet. På sikt leder detta till ett ökat behov av bekämpning med kemiska bekämpningsmedel. Men med ökad kunskap om själva svamparna som orsakar sjukdomarna hoppas forskare kunna ligga steget före och förebygga problemen.

Små orange fläckar på buskes blad. Foto

Under sommarmånaderna syns skålrost som vackra små orange ”blommor” på berberisbuskens blad. Foto: Anna Berlin

Det är främst två rostsvampar, Puccinia graminis och Puccinia striiformis, som är knutna till berberis. De kan också orsaka skada på gräs och stråsäd då de ger upphov till sjukdomarna svartrost respektive gulrost. Forskare misstänker att svamparna även kan infektera och orsaka sjukdom i vilda gräs samt att det kan finnas fler arter av rostsvampar som växer på berberis. Svamparna undersöks framförallt med DNA-baserad artbestämning. För detta behövs väldokumenterat material för sekvensering vilket kan samlas in med allmänhetens hjälp. Genom rapporter och inskickat, torkat material är ambitionen att få klarhet i vilka skålrostsarter som finns i Sverige och om det finns skillnader mellan dem vad gäller utbredning och biotop.

Vill du hjälpa till?

För att öka kunskapen om vilka svampar som bildar skålrost på berberis idag vill forskare i växtpatologi på SLU få in skålrost på blad från berberisbuskar. På så sätt får vi en bättre förståelse för förekomst och utbredning av skålrostsvampar. Arbetet är del av ett projekt med målet att förstå hur rostsvampar påverkar vilda och odlade gräs, och hur det kan göra avtryck på den biologiska mångfalden.

För att kunna genomföra projektet krävs en storskalig provtagning och genetisk identifiering av skålrost. Därför ber vi allmänheten om hjälp att hitta och skicka in prover av svampen från hela Sverige. Om du stöter på en berberisbuske när du är ute i sommar, eller vill ge dig ut för att leta efter skålrost, får du väldigt gärna skicka in berberisblad med skålrost på.

Pressade blad på vitt papper. Foto

Det är viktigt att materialet som samlas in är torrt. Därför är det bra om bladen presses mellan två papper och förvaras i ett papperskuvert. Märk kuvertet med uppgifter om platsen där bladen samlats in. Foto: Anna Berlin

Så här gör du:

  1. Samla helst in 3-8 blad som är infekterade med skålrost (de har orange tydliga fläckar med små rör i).
  2. Ta ut en noggrann koordinat för fyndplatsen och notera platsen.
  3. Pressa bladen platta mellan två papper och lägg i ett kuvert.
  4. Lägg kollekten i ett papperskuvert. Bifoga en lapp med följande uppgifter:
  • fyndplats (landskap, kommun eller socken, fyndplatsens namn, koordinat i valfritt system; går lätt att hämta via google maps eller eniro)
  • insamlingsdatum
  • ditt namn och e-postadress
  1. Lägg gärna in en rapport i Artportalen och ange i kommentarsfältet att du skickat in materialet.
  2. Skicka till: Anna Berlin, Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. skoglig mykologi och växtpatologi, Box 7026, 750 07 Uppsala

Kontakta Elisabet Ottosson via Facebook eller elisabet.ottosson@slu.se om du har frågor kring uppropet.

Tack på förhand för din hjälp!

 

Text:
Elisabet Ottosson och Anna Berlin


Kontaktinformation

Elisabet Ottoson, svampar
SLU Artdatabanken
elisabet.ottosson@slu.se 018-672745

Anna Berlin, forskare vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi; Avdelningen för växtpatologi/epidemiologi
anna.berlin@slu.se, 018-671569