Eriq Agélii har med initiativet Rena Botten visat att det går att göra stor skillnad med relativt enkla medel. Genom att plocka skräp ur havet gör Rena Botten en konkret insats för miljön samtidigt som samhället uppmärksammas på problemet att haven är fulla med skräp. Med ambitionen att rena en plats i Sverige varje månad gör Eriq kontinuerligt havet till en bättre plats för de arter som lever där.
Genom att rensa haven från mer än 80 ton skräp har Eriq Agélii med sitt initiativ skapat en bättre miljö för våra marina arter. Samtidigt har han satt fokus på en viktig fråga.
Som många andra har Eriq reagerat på att människor över hela världen använder havet som soptipp. Även i Sverige. Det som på ytan kan vara glittrande vackert är ofta en skrämmande syn för dykare som kommer ner på botten. Därför startade Eriq Agélii, tillsammans med några andra miljöengagerade dykare i organisationen Global Underwater Explorers, 2018 frivilligprojektet Rena Botten. Initiativet engagerar dykare, kommuner och andra intressenter för att plocka upp skräpet från havet. I ur och skur, oavsett årstid dyker Eriq tillsammans med andra dykare ner i havet på en ny plats någonstans i Sverige.
Fokus ligger på att få upp sådant avfall som är skadligt för miljön. Det innebär att dykarna främst plockar upp plast och elektronik, den största volymen är bildäck och båtbatterier. Skräpet som plockas upp tas om hand av kommunen eller en hamnägare. Det är inte ovanligt att de får upp flera ton skräp på ett enda dyk.
Skräp som inte utgör en fara för miljön låter de ligga kvar eftersom det kan vara gynnsamt. En gammal glasflaska på fem meters djup gör ingen skada, tvärt om kan den vara ett habitat för en snäcka eller fisk. Och ett rostigt ankare på en annars död botten kan bli ett minirev, med havstulpaner och tång.
En viktig del i initiativet är att kommunicera den mängd skräp som plockas upp ur haven för att uppmärksamma problematiken och lyfta upp frågan på samhällets agenda.
Rena Botten, som går ut på att få fler dykare i Sverige att hjälpa till med att plocka upp skräp från havsbotten medan man ändå är ute och dyker, har hittills engagerat uppskattningsvis 100 dykare.
Kan du berätta mer om vem du är?
– Jag är 54 år, journalist och hobbydykare sedan många år, med ett starkt miljöengagemang och driver frivilligprojektet Rena Botten. Ända sedan jag som femåring en gång per vecka fick städa runt mitt dagis med en pensionär har jag plockat skräp i naturen. Jag bor i Sollentuna med min fru, har två vuxna barn och ger mig ut i naturen så ofta jag kan, ofta till havet.
Vad gör du idag?
– Till vardags jobbar jag med kommunikation i Uppsala kommun, men på min fritid försöker jag sprida kunskap om hur havet mår. Just nu håller jag på att planera för en städinsats under kuststädardagen, 8 maj.
Hur startade ditt engagemang för att rena haven?
– Jag tillbringar somrarna i en idyllisk fjordby i Bohuslän. Varje gång jag har simmat i det klara vattnet utanför vår brygga har jag sett mängder med svarta däck på botten. De flesta har sett hur plasten tar över våra hav. Öar av plast flyter runt i Stilla havet. Varje dag flyter 8000 kubikmeter skräp i land i Bohuslän. Ändå sjunker merparten av plasten till botten. Fiskar, valar och sjöfåglar dör med magarna fulla av plast. Själva beräknas vi människor få i oss motsvarande ett kreditkort med plast via dricksvattnet varje vecka. Jag tror ändå på människans möjlighet att göra rätt, att vända utvecklingen och vårda naturen. Vi måste både sluta slänga skräp i havet och vi måste börja plocka upp det som redan ligger i det. Jag bestämde mig för att göra vad jag själv kan för att minska på plasterna i havet och plockade upp däcken. Man måste börja någonstans.
Varför är naturen viktig för dig?
– Det är så viktigt att inse att vi människor är en del av naturen. Att känna oss delaktiga i den, inte bara något man tittar på. Vi är en av alla arter som ska försöka samsas och överleva. För mig är det lika fascinerande att se hur en liten räka söker mat på min hud som att se en flock med tumlare bryta ytan i fjorden.
Hur tänker du kring begreppet biologisk mångfald?
– Havet är på många håll en explosion av liv. På andra håll är det redan en nära steril botten. Det blir så brutala kontraster när man dyker i olika miljöer och förstår hur illa det kan gå om vi inte värnar om det liv som ännu finns.
Vad inspirerar dig att jobba med bevarande av havsmiljön/biologisk mångfald?
– Jag vill göra vad jag kan för att mina barn och kommande generationer också ska få uppleva myllret av liv i havet. Att se att andra gör fantastiska insatser för att rädda havet ger mig styrka. Jag är inte ensam och jag kan också inspirera fler att göra en insats.
Vad tror du krävs för att vi ska lyckas i arbetet med att bevara biologisk mångfald?
– Vi måste se värdet i livet runt oss, ner i det minsta lilla, förstå att vi balanserar högst upp i pyramiden, men att grunden i den inte är så självklar som vi har trott. Havet är källan till allt liv på jorden. Om vi inte börjar vårda det livet riskerar vi vår egen existens. Att stoppa nedskräpning, förgiftning och börja sanera haven är en del. Att stoppa rovdriften på fisk är en annan lika viktig del.
Hur ska frågan om biologisk mångfald stanna kvar på agendan? Klimatfrågan gör sig påmind genom torka, cykloner och översvämningar. Många arter försvinner i det tysta.
– Jag önskar att jag hade svaret. Vi måste inse att det hänger ihop. Klimatförändringarna påverkar arternas möjlighet till överlevnad. Genom att berätta inte bara om det spektakulära, utan även om det lilla kan vi kanske se sammanhangen. Att insekterna som vi har ihjäl med kemiska preparat är livsnödvändiga för fåglarna och pollineringen. Att räkorna som vi trålar på havsbotten är föda för valar och fiskar.
Om du vinner naturvårdspriset, vad innebär det för dig och projektet Rena Botten?
– Det gör det möjligt för mig att ytterligare sprida kunskapen om hur illa det står till i vårt hav, här i vår egen del av världen. Och det skulle ge mig energi att fortsätta i många år till.
Naturvårdspriset delas ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden.
SLU Artdatabanken vill genom priset främja det fortsatta arbetet med bevarande av biologisk mångfald, öka kunskapen om Sveriges arter och naturtyper, uppmärksamma behovet av naturvårdsarbete och forskning inom detta område samt motivera till och främja fortsatt arbete för bevarande av biologisk mångfald.
Ulrika Sehlberg Samuelsson, kommunikatör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se
