Så arbetar en taxonom

Taxonomer studerar växter och djur både i naturen och i museisamlingar. Botanister samlar in och pressar växter på ungefär samma sätt som Linné gjorde. Insekter fångas idag till största delen med ljus-, malaise-, feromon- och fallfällor, men prepareras alltjämt huvudsakligen enligt gamla metoder, till exempel sätts på nålar eller läggs i sprit. Numera tar man även DNA-prover, till exempel från växtblad, hela eller delar av smådjur, fjädrar, muskler och blod.

Inre och yttre skillnader mellan arter

För att avgöra skillnader mellan arter studerar forskaren inre (anatomiska) och yttre egenskaper. Anatomiska kännetecken är ofta av avgörande betydelse för exempelvis många insekter, maskar och svampar. Arters yttre egenskaper handlar om färgmönster eller form på exempelvis blommor, frukter, vingar, antenner, näbbar och ben.

Verktyg

Ljusmikroskop är fortfarande ett viktigt redskap för att studera många grupper av organismer. Dessutom finns idag oumbärliga svep- och transmissionselektronmikroskop (SEM respektive TEM). Kikare, kamera, videokamera och ljudinspelningsutrustning är viktiga redskap i fält för att dokumentera skillnader mellan arter. När det gäller fåglar, fladdermöss och vissa grupper av insekter har ljudanalyser fått stor betydelse.

DNA

DNA-analyser används allt mer när det gäller att avgöra skillnader mellan arter. Många nya arter har upptäckts när DNA avslöjat att vad som tidigare betraktats som en art i själva verket består av två eller flera väl skilda arter. Dessutom har storskaliga undersökningar av exempelvis markprover lett till upptäckten av åtskilliga tidigare okända arter.

DNA-streckkodning

I dag har forskarvärlden som mål att alla världens organismer ska kunna artbestämmas med hjälp av en specifik gensekvens. Varje organism ska med andra ord få sin unika streckkod, baserad på DNA.