Vad är en art?

Senast ändrad: 25 april 2018
Flugblomster Ophrys insectifera. Foto: Sanna Nordström

Förr i tiden kallades praktiskt taget alla urskiljbara ”sorter” för arter. Sedan mitten av 1900-talet har olika artbegrepp föreslagits, men det råder fortfarande oenighet om hur begreppet art skall definieras.

”Biologiska” artbegreppet

Vad är egentligen en art? Detta har diskuterats av otaliga forskare under lång tid, och har resulterat i ett stort antal olika artdefinitioner. Den mest spridda – och samtidigt mest missförstådda – har formulerats av den tysk-amerikanske zoologen Ernst Mayr och brukar kallas det ”biologiska” artbegreppet. Enligt detta artbegrepp består arter av individer som förökar sig med varandra, men som inte under naturliga förhållanden förökar sig med individer av andra arter. Detta innebär att olika arter som förekommer i samma område normalt sett inte parar sig med varandra.

Anledningar till att olika arter inte parar sig med varandra kan vara att de inte svarar på varandras parningssignaler, deras parningssäsonger infaller vid olika tider eller att de förekommer i olika miljöer. Om de ändå skulle para sig med varandra ”av misstag” t ex änder i fågelparker, är avkomman ofta steril eller så blir det ingen avkomma alls.

Andra artbegrepp

Enligt ett av de mest använda artbegreppen som ofta kallas det ”fylogenetiska artbegreppet” utgörs arter av populationer som har en eller flera gemensamma ärftliga egenskaper som särskiljer dem från alla andra populationer andra arter. Oftast handlar det om skillnader som tar sig uttryck i yttre egenskaper, såsom färgteckningar och former hos olika kroppsdelar.

Ett exempel: sädesärlor och gulärlor

Sädesärla och gulärla är vanliga häckfåglar i stora delar av Sverige, men de förökar sig inte med varandra. Det är alltså ingen tvekan om att de är olika arter. Men i ett större geografiskt perspektiv varierar både sädesärlor och gulärlor markant, och båda delas in i ett flertal underarter.

I södra Sverige har hanar av gulärla grå hjässa och ett vitt streck över ögat, medan de i norra Sverige saknar det vita ögonbrynsstrecket. Alla svenska sädesärlor ser emellertid likadana ut (förutom köns- och åldersrelaterade skillnader). I Storbritannien har däremot sädesärlehanar svart rygg (grå hos svenska) och gulärlehanar grön hjässa och gult ögonbrynsstreck. I andra delar av Europa och Asien finns ytterligare variation.

De olika underarterna av sädesärla häckar huvudsakligen i olika geografiska områden. I vissa delar möts utbredningsområdena i smala zoner, där underarterna ofta parar sig med varandra. Detsamma gäller för de olika gulärlorna.

Arter eller underarter?

Anhängare av det ”biologiska” artbegreppet betraktar sädesärla och gulärla som två arter med vardera flera underarter, eftersom de olika underarterna parar sig flitigt med varandra där deras utbredningar möts. Graden av samhäckning varierar dock, och det är inte helt uppenbart att endast två arter bör erkännas. Enligt det ”fylogenetiska” artbegreppet är emellertid både sädesärlan och gulärlan fler än två arter, eftersom de olika populationerna uppvisar unika egenskaper.

Evolutionsprocess

Eftersom nya arter utvecklas gradvis genom evolution är det inte alltid möjligt att på ett entydigt sätt dra gränser mellan olika arter, underarter och andra populationer. Detta är en av anledningarna till att det finns så många olika artbegrepp och till att det ofta är svårt att bestämma sig för hur en viss population skall klassificeras.

Fakta:

Världen är full av levande varelser som hoppar, flyger, simmar eller är alldeles stilla och kanske bara står och solar sig. Så gott som alla är unika - det finns ingen i hela världen som är precis likadan. Men de finns många som liknar varandra. Fågeln som sitter utanför mitt fönster och fågeln jag såg i parken i morse liknar varandra väldigt mycket; jag kallar dem båda för ”talgoxe”. Jag säger att de tillhör samma ”art”.


Kontaktinformation

Johan Liljeblad, kontaktperson taxonomi
ArtDatabanken, SLU
Johan.liljeblad@slu.se, 018-672243