Ryggradsdjur

Senast ändrad: 25 april 2018
Lövgroda (Hyla arborea). Foto: Krister Hall

Här ingår kräldjur, groddjur, däggdjur och fåglar medan fiskar - som ju också är ryggradsdjur - har en egen expertkommitté. I hela världen finns nästan 22 000 arter varav knappt 350 finns i Sverige. I princip är alla arter anpassade till livet på land och andas därför med lungor. Ett undantag är t.ex. grodyngel.

I gruppen ingår kräldjur, groddjur, däggdjur och fåglar - eller som man också skulle kunna säga alla fyrbenta fiskar. Lustigt nog räknas både ormar och fåglar till de fyrbenta fiskarna, eller tetrapoder som de också kallas då deras förfäder en gång i tiden haft fyra ben under en period.

Den här gruppen av djur tillhör de som många har koll på och är intresserade av, vilket gör att det finns både god information och mycket forskning att tillgå. För de arter där det går sämre, som till exempel den vitryggiga hackspetten och fjällräven, finns det omfattande åtgärdsprogram och noggrann övervakning.

Trots det i allmänhet goda kunskapsläget finns det också en del arter vi vet ganska lite om - till exempel illern och igelkotten. Vi misstänker till exempel att igelkotten kanske minskar, men det är svårt att avgöra utan längre dataserier. Om någon av en händelse skulle sitta på till exempel en dagbok över vad som rört sig i trädgården under en längre tid så vore det intressant att få veta hur det sett ut för igelkottarna. Tillräckligt många sådana serier skulle ge oss den typen av kunskap. Att allmänhetet rapporterar sina fynd av ryggradsdjur till Artportalen  är en viktig del för att bättre förstå hur enskilda arter som t.ex. igelkotten lever och mår.


Kontaktinformation

Henrik Thurfjell, däggdjur, kräldjur, grodor och fåglar (Tetrapoda)
SLU Artdatabanken
henrik.thurfjell@slu.se 018-672617, 073-0402221

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se