Marina evertebrater i naturvården

Senast ändrad: 15 mars 2024
Röd sjöstjärna mot vit bakgrund. Illustration

Flest rödlistade arter finns i de rent marina miljöerna i Västerhavet, mycket beroende på att artrikedomen är störst här. Flera av arterna lever också i en livsmiljö som har begränsad utbredning - till exempel arter knutna till korallrev - vilket gör att de hotas lättare av slumpartade orsaker.

I Rödlistan 2020 bedömdes 793 marina ryggradslösa djur, och av dessa rödlistades 44 % - 351 arter - enligt rödlistekriterierna. Av dessa bedömdes 2 % Nationellt utdöda (RE), 39 % hotade (dvs. Akut hotade (CR), Starkt hotade (EN) eller Sårbara (VU)), 9 % Nära hotade (NT) och 49 % av arterna i kategorin Kunskapsbrist (DD). Av flera skäl misstänker vi dock att betydligt fler marina arter är hotade inom grupper som vi hittills inte har bedömt inom rödlistearbetet.

Vi vet att olika typer av mänskliga aktiviteter haft stor påverkan på livsmiljöerna i havet, men hur stora effekterna har varit och vilka arter som påverkats är till stor del fortfarande okänt. De två största identifierade hoten är bottentrålning och övergödning, men även annan exploatering, miljögifter, klimatförändringar och försurning påverkar havsmiljön och de marina arterna negativt.

Ny kunskap får vi från inventeringar och pågående miljöövervakning. Mycket ny kunskap fick vi t.ex. från Svenska artprojektets marina inventering under åren 2006-2009, där 527 prover insamlades längs svenska västkusten.  Man hittade då  43 arter som vi tidigare inte visste fanns i svenska vatten, varav 30 var nya för vetenskapen (Karlsson m.fl. 2014). En analys, där man jämförde de lokaler där prover tagits med jämförbar metodik under åren 1921-1938 visade att artrikedomen nu är betydligt lägre och det särskilt är ovanliga arter som försvunnit (Obst m.fl. 2017). De marina samhällena är nu mer homogena än tidigare och artrikare områden har minskat eller försvunnit. Analyserna visade till exempel att hela 61 % av arterna enbart fanns i det historiska datat medan 33 % av arterna fanns både historiskt och på 2000-talet.

Läs mer:

Fakta:

På SLU Artdatabanken arbetar vi med att kartlägga tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige. Med hjälp av ett stort antal engagerade privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdare och expertkommittéer arbetar vi för att samla in och analysera data om Sveriges arter och naturtyper. Tillsammans bidrar vi till en hållbar förvaltning av naturresurser och arbetar för en rik och känd natur.

En nationell rödlista är en sammanställning av arters status och trender inom ett lands gränser. Arterna bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och populationstrender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.


Kontaktinformation

Kerstin Mo, marina evertebrater, koordinator Marint faunaväkteri
SLU Artdatabanken
kerstin.mo@slu.se 018-672652