Kärlväxter – basen för allt liv

Senast ändrad: 26 februari 2020
Gröna vattenväxter i olika storlekar

Det är svårt att föreställa sig vår planet utan kärlväxter. De flesta landlevande djur och svampar är direkt eller indirekt beroende av dem, däribland vi människor. Arterna varierar i storlek och kan i Sverige vara allt från tiotals kubikmeter stora eller över 40 meter höga träd som t.ex. ekar och tallar, ned till den lilla dvärgandmaten vars bladskiva bara är en kubikmillimeter.

  

Kärlväxter ger föda, boplatser eller fungerar som substrat åt de flesta andra landlevande organismer. Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och energi till kolhydrater och syrgas - en förutsättning för det mesta av livet på jorden. Men de är förstås också intressanta för sin egen skull och en källa till sinnlig glädje!

Kärlväxter utgör mer än 300 000 arter på jorden och innefattar fröväxter och kärlkryptogamer. Fröväxter omfattar alla blom- och barrväxter medan kärlkryptogamer inkluderar ormbunks-, fräken- och lummerväxter.

Omkring 4 350 arter är påträffade i vilt tillstånd i Sverige varav 2 080 arter bedöms vara bofasta. Av dessa är 1 620 (varav 1 400 spontana) bedömbara i rödlistearbetet eftersom övriga arter har förts in i landet med människans hjälp efter år 1800. Därtill kommer 360 underarter och varieteter samt närmare 1 800 inhemska apomiktiska småarter av hökfibblor, maskrosor, björnbär och daggkåpor.

Kärlväxter finns nästan överallt. För drygt hälften (51%) av de svenska arterna är odlingslandskapet en viktig landskapstyp, följt av våtmarker (19%), skog (18%), fjäll (14%), urbana miljöer (11%), havsstränder (9%) och till sist sötvatten (9%), medan endast åtta arter (0,5%) förekommer regelbundet i det salta havet.

 

Kärlväxterna färgar jorden grön, men deras blommor har även många andra färger för att locka pollinerande insekter. Blommande backtimjan Thymus serpyllum (lila) och kantig fetknopp Sedum sexangulare (gul). Ultuna, söder om Uppsala 6 juli 2015. Foto: Sebastian Sundberg

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se