Expertkommittén för fjärilar

Senast ändrad: 15 mars 2024

Fjärilskommittén består av 11 fjärilsspecialister från olika delar av landet. Medlemmarna i kommittén har olika bakgrund som amatörbiologer, taxonomer och forskare och har sysslat med fjärilar på olika sätt under lång tid inom sina respektive yrken och/eller på fritiden. Tillsammans bidrar de med gedigen kunskap om arterna, deras biologi, ekologi och systematik. Fjärilskommitténs främsta uppgift är att bedöma status och trender för landets nära 2 700 fjärilsarter för rödlistan. Flera av kommittéledamöterna har varit med och tagit fram åtgärdsprogram för hotade arter.

I arbetet ingår också att ta fram fakta om arter som publiceras i artfakta. För fjärilar har det även publicerats fyra volymer av Nationalnyckeln (Dagfjärilar, Ädelspinnare-tofsspinnare, Käkmalar-säckspinnare och Bronsmalar-rullvingemalar) och flera av expertkommitténs ledamöter har bidragit som författare till dessa volymer. Fjärilskommittén träffas en till två gånger per år för att gå igenom arterna och diskutera nya upptäckter och möjliga förändringar av arternas status.

Fjärilskommitten

Fjärilskommitténs ledamöter 2021-2025, från vänster: Håkan Johansson, Clas Källander, Nils Hydén, Mats Lindeborg, Moa Pettersson, Erik Öckinger, Markus Franzén, Jan-Olov Björklund och Julia Stigenberg. Saknas på bilden gör Nils Ryrholm och Karin Ahrné. Foto: Karin Ahrné

Karin Ahrné är fil. doktor i ekologi och fjärilsansvarig på SLU Artdatabanken. Har forskat om dagfjärilar och humlor i olika typer av urbana gräsmarker och andra människoskapade miljöer. Hon leder fjärilskommitténs arbetet.

Jan-Olov Björklund började som fältbiolog och blev intresserad av fjärilar i mitten av 1960-talet. Studerade Dalarnas fjärilsfauna fram till 1987 då familjen flyttade ner till Sollentuna. Har därefter författat åtgärdsprogram för flera fjärilar samt inventerat fjärilar i Uppland, Halland, Öland och Gotland. Driver numera en liten gård i Roslagen med slåtter och fjällnära kor som betar skogen.

Nils Hydén är miljöbrottsspecialist inom Polisen och utbildad kemist. Är nationalnyckelförfattare och har arbetat med storfjärilar i 55 år. I mitten av 1980-talet påbörjades de första ekologiska studierna av enskilda arter och denna typ av arbeten har fortsatt sedan dess. Arbetar också med länsstyrelser m.fl. kring ett par ÅGP-arter (i mellersta Norrland och Roslagen) och med inventeringar. Bedriver sedan 20 år tillbaka aktivt arbete med praktisk naturvård (naturvårdsinriktad ängsslåtter) i Roslagen på marker med mycket höga naturvärden och flera rödlistade fjärilsarter som kräver särskilda hänsyn.

Markus Franzén, Kalmar

Håkan Johansson odlade sitt naturintresse som flera andra kommittémedlemmar i Fältbiologerna och nattfjärilarna blev snabbt det stora intresset. Född och uppvuxen i Halmstad men delar nu tiden mellan Ängelholm i nordvästra Skåne och Öland. Håkan har arbetat hela livet med foto och därför är det kanske naturligt att från tidigare samlat fjärilar till att det numera oftast är kameran som gäller då det många gånger saknas bra fältbilder på våra nattfjärilar, bilder som bland annat används av Naturhistoriska riksmuseet. Han sitter även i styrelsen för Kullabygdens ornitologiska förening och var tidigare ordförande för Club300 i Sverige.

Clas Källander är docent i virologi vid Uppsala Universitet, sedan forskningschef vid ett litet bioteknikföretag. Uppväxt i Gävletrakten. Började med fjärilar som sjuåring och blev fast! De första trettio åren var ”storfjärilar” i fokus sedan utökades intresset till alla fjärilar. Har främst intresserat sig för Mellansverige, inklusive Härjedalen och Ångermanland och även haft en fjällperiod. Har inventerat fjärilar i Tornedalen, Gästrikland, Uppland, Gotland samt inom ett nationellt ljusfälleprojekt.

Mats Lindeborg är specialiserad på alla fjärilsgrupper med cirka 45 aktiva år bakom sig. Har erfarenhet av fjärilsfaunan över hela landet, med fokus på sydöstra delen i östra Småland och på Öland. Utbildad naturvårdsbiolog som delvis arbetar med praktisk naturvård, inventeringar och rådgivningar inom åtgärdsprogrammen för hotade arter på Länsstyrelsen i Kalmar län. Har även skrivit ett av åtgärdsprogrammen samt gjort fjärilsinventeringar på uppdrag i Blekinge, Gotland, Västmanland och Dalarna.

Moa Pettersson är biolog och arbetar som miljöanalytiker på SLU Artdatabanken. Är uppvuxen i Stenungsund och det var under tiden i fältbiologerna som fjärilsintresset började. Har tidigare arbetat med åtgärdsprogram för hotade arter på länsstyrelsen i Halland samt på Nordens ark och Station Linné med insektsrelaterade uppgifter. Har sysslat mycket med utåtriktad verksamhet i form av redaktionsarbete för den populärvetenskapliga tidskriften Yrfän samt har varit talesperson för Biologiska mångfaldens dag i Sverige. 

Nils Ryrholm är professor i zoologi som arbetar mycket med frågor om biologisk mångfald och bevarandebiologi. I verksamheten ingår även att praktiskt försöka bevara och utveckla olika livsmiljöer så att dessa får en rikare flora och fauna. Håller även på med viss övervakning av fjärilar, bland annat inom ett nationellt ljusfälleprojekt. Är rådgivare i Svensk Dagfjärilsövervakningsprojektet och arbetar med bevarandebiologifrågor på internationell nivå.

Julia Stigenberg är disputerad inom zoologisk systematik och har forskat på parasitsteklar sedan 2009, arbetat på Naturhistoriska riksmuseet, undervisat i faunistik, arrangerat insektskurser, handlett studenter inom entomologi och jobbat med insekter i olika former i ca 20 år. Deltagit i framtagningen av fälthandböcker, styrelseledamot i Entomologiska Föreningen Stockholm. Arbetar nu på Länsstyrelsen i Stockholms län med åtgärdsprogram för hotade arter.

Erik Öckinger är docent i ekologi vid SLU. Forskar om effekter av klimat- och landskapsförändringar på biologisk mångfald. Specialist framför allt på dagfjärilar.

Fakta:

På SLU Artdatabanken arbetar vi med att kartlägga tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige. Med hjälp av ett stort antal engagerade privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdare och expertkommittéer arbetar vi för att samla in och analysera data om Sveriges arter och naturtyper. Tillsammans bidrar vi till en hållbar förvaltning av naturresurser och arbetar för en rik och känd natur.

En nationell rödlista är en sammanställning av arters status och trender inom ett lands gränser. Arterna bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och populationstrender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.


Kontaktinformation

Karin Ahrné, fjärilar
SLU Artdatabanken
karin.ahrne@slu.se 073-8237634