SLU-nyhet

Mindre korsnäbbens flyttrörelser avslöjas i Artportalen

Publicerad: 12 december 2017
Mindre korsnäbb (Loxia curvirostra). Foto: Hans Bister

Många känner säkert igen beskrivningen att korsnäbbarna börjar röra på sig under juli, varpå man sedan ofta ser dem under hösten. Data från Artportalen visar dock att för mindre korsnäbb (Loxia curvirostra) gäller detta bara vartannat år. De somrar då de inte blir vanligare under juli är det nämligen tvärtom; de blir ovanligare och försvinner nästan helt under ett år framåt.

Figuren visar den relativa andelen av mindre korsnäbb, jämfört med alla övriga fåglar, som rapporterats i Artportalen åren 2011 och 2012. Ju rödare färg desto oftare har mindre korsnäbb förekommit i rapporteringen. Åren 2011 och 2012 visar två år då det – enligt rapporteringen i Artportalen – var gott om mindre korsnäbb i Norrland under första halvåret, medan arten var relativt fåtalig i södra delen av landet. Från och med juli ändras bilden. Mindre korsnäbb förekommer då i betydligt högre frekvens i södra Sverige, medan Norrland ser ut att tömmas på arten – ett mönster som fortsätter under första halvåret 2012. Men vart de flesta mindre korsnäbbar tog vägen under andra halvåret 2012 är okänt, då arten rapporterades vara relativt fåtaligt i hela landet. Detta mönster, där mindre korsnäbben byter landsända under juni-juli, är mer eller mindre tydligt under hela 2000-talet.

 

 

Mindre korsnäbb äter främst frö från grankottar, medan större korsnäbb hellre väljer tallfrön. Tallens frösättning varierar mindre, varför större korsnäbb inte alls uppvisar samma mönster som mindre korsnäbb; för den arten ser rapporteringen (och därmed kartorna) i stort sett likadana ut mellan åren.

Dock följer antalet fynd av större korsnäbb som rapporteras varje år antalet fynd av mindre korsnäbb. Rapporteras många mindre rapporteras också fler av den större arten. Så borde det inte vara. Om den större inte är beroende av granens kottsättning borde den inte följa samma mönster som den mindre. Anledningen kan vara att det är svårare att skilja mindre och större korsnäbb på lätet än många tror, och gissningsvis skulle kartorna i figuren se ännu tydligare ut om alla korsnäbbar vore rätt artbestämda. Då skulle det kanske inte alls finns några mindre korsnäbbar i ”fel” landsända. Sett över tid var 8 % av alla rapporterade korsnäbbar obestämda under 2000-talet, medan motsvarande siffra under 2010-talet är 4 %.

Det hela kompliceras ytterligare av att man brukar räkna med att mindre korsnäbb använder sju olika lätestyper. Men är det verkligen samma population som använder sju olika lätestyper, eller är det vi uppfattar som olika lätestyper i själva verket dialekter hos olika populationer, som följer olika flyttningsmönster?

Text: Johan Nilsson
Källa: Artportalen
Foto: Hans Bister

Läs mer i Artfakta eller gå till Artportalens bildgalleri
Till Dagens natur

Fakta:

I artikelflödet Dagens natur hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och svensk naturvård. Tipsa gärna redaktionen om du har en nyhet eller idé. Mer om Dagens natur.

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se