SLU-nyhet

Ny nyckel för stormusslor i sötvatten

Publicerad: 16 september 2019
Större dammussla_Anodonta cygnea Foto Jonas Roth_Nyhet.jpg

Nu släpper ArtDatabanken och Havs- och Vattenmyndigheten en mobilanpassad nyckel till stormusslor i svenska sjöar och vattendrag. Bland de 14 arterna finns såväl hotade som livskraftiga samt sådana som är främmande och invasiva.

Musslor kan te sig anonyma, ”tyst som en mussla”, men har intressanta livshistorier och berättar också mycket om miljökvaliteten i vatten där de trivs, eller inte trivs. Flodpärlmusslan kan nå en livslängd av 280 år och är därmed en av de mest långlivade djurarterna i den svenska naturen. Sannolikt finns det individer i svenska vattendrag som alltså kom till världen på 1700-talet. De äldsta vi känner till i dag har påträffats i Norrbotten. Även om musslorna ter sig mindre rörliga så är det första livsstadiet desto mer mobilt. Musslorna föds som frisimmande larver vilka är beroende av fiskar. De fäster vid fiskarnas gälar och växer sig större genom att dricka blod. Vissa musselarter är beroende av särskilda fiskarter för sin rekrytering medan andra kan utnyttja ett flertal olika.

På den svenska rödlistan finns idag fyra limniska stormusslor, flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, äkta målarmussla och flat dammussla. Hotfaktorerna är flera, men vattenreglering som hindrar värdfiskarnas vandring samt försämrad vattenkvalitet är viktiga orsaker till att några arter har problem.

Musslor lever vanligtvis till hälften nedgrävda i sedimenten där de får näring och energi genom att filtrera vattnet på partiklar av olika slag. Vid täta förekomster kan de påverka vattnets klarhet i hela sjöar. Särskilt stor påverkan av detta slag har den främmande och invasiva vandrarmusslan. Den har kommit hit med båttrafik och härstammar ursprungligen från områdena kring kaspiska havet. Genom att ofta bilda stora tätheter kan de alltså påverka vattenkvaliteten och bli så bottentäckande att de tränger undan andra musslor. Även flera andra främmande arter kan bilda mycket täta bestånd som påverkar hela ekosystemet. En har nyligen upptäckts i Sverige, amerikansk trågmussla, medan flera andra problemarter finns i närområdet och skulle kunna dyka upp hos oss, t.ex. kvaggamussla, slätribbad olivmussla och grovribbad olivmussla.

Bestämningsnyckeln till limniska stormusslor är ett sätt att öka kunskapen om musslor, såväl om hotade inhemska som hotande invasiva arter. Yttre delar som skalform och tillväxtlinjernas utseende är viktiga karaktärer för artbestämning, men ibland behövs även insidan studeras. Särskilt gäller detta de låständer som flera arter har. Utseendet på dessa berättar vilken art man funnit. Vad gäller inre delar är det viktigt att veta att ett par arter är fredade och inte får lyftas upp ur vattnet (tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla). Behöver man studera inre delar bör detta alltid ske med skal från sedan tidigare döda musslor. Dessa hittas ganska ofta då de kan ligga kvar länge i vattnet och vid strandkanter.

Förhoppningen är att det nu kommer in fler rapporter om fynd av rödlistade arter. Fler fyndrapporter ger också bättre möjlighet att tidigt upptäcka främmande musselarter.

Nyckeln till limniska stormusslor har skapats av Ulf Bjelke, Ted von Proschwitz och Jonas Roth.


Kontaktinformation

Ulf Bjelke, limniska evertebrater
ArtDatabanken, SLU
, 018-672614

Sidansvarig: mia.maria.ronell@slu.se