SLU-nyhet

Fler arter visas öppet i och med reviderad skyddsklassning

Publicerad: 07 mars 2018
Klintsnyltroten Orobanche elatior är ett exempel på en art som numera visas öppet i Artportalen.

Listan över de nationellt skyddsklassade arterna sågs under 2017 över och har nu beslutats. Skyddsklassningen innebär att fynduppgifter för dessa arter inte visas med exakta positionsangivelser i Artportalen eller i ArtDatabankens övriga webbapplikationer.

Sammanfattningsvis kan konstateras att antalet skyddsklassade arter genom denna revision har reducerats från 175 arter till 117 arter. Hela 62 arter har strukits från listan och bedömts kunna visas öppet, medan fyra arter har tillkommit på listan. 

Sparvhöken är ett exempel på en art som efter 2018 års revidering av skyddsklassade arter numera visas öppet i Artportalen. Skyddsklass 2, d.v.s. diffusering till 1 x 1 km, som syftade till att skydda fåglars boplatser, har nu tagits bort. Arterna som tidigare hade skyddsklass 2 har fördelats mellan skyddsklass 3 (diffusering 5 x 5 km) och skyddsklass 1 (öppen visning). Istället kommer en ny funktion i Artportalen införas, där rapportörer vid behov kan diffusera exakt läge av boplatser för publik visning. Den öppna visningen av de berörda arterna kommer inom kort slå igenom på Artportalen. 

För att se vilka förändringar som gjorts i skyddsklassningen och motiveringar till dem, se länkar längst ner på sidan.

Bilden till höger visar en sparvhök  (Accipiter nisus). Foto: Tomas Carlberg. 

Förslag till fridlysning för flera skalbaggar

För skalbaggar har revisionsarbetet även resulterat i att ArtDatabanken kommer att lämna ett förslag om nationell fridlysning för de skyddsklassade arterna hedlarvmördare, alvarlarvmördare, jättepraktbagge, almknäppare, spansk fluga, korthalsad majbagge och granbock. I avvaktan på den så kvarstår skyddsklassningen för dessa arter. Samtidigt föreslås att fridlysningen för nordlig blombock utökas till att gälla i hela landet.

Antal arter per organismgrupp och skyddsklass

Tabell 1. Sammanfattning av antal berörda arter i olika organismgrupper enligt nu beslutad skyddsklassning, och förändringar jämfört med föregående lista.

Om skyddsklassning

Den nationella skyddsklassningen av arter syftar till att minska risken för hot som kan uppkomma vid offentliggörandet av exakta fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter. Det kan gälla hot i form av förföljelse mot rovdjur och rovfåglar liksom kommersiell insamling av växter och djur eller insamling för studiesyfte, men även direkt störning vid boplatser samt slitage.

Exakta positionsangivelser för fynduppgifter av dessa arter visas därför inte i Artportalen eller i ArtDatabankens övriga webbapplikationer, men kommer i kartvisningar kunna visas i diffuserad form som kartrutor. Hur hög diffuseringsgrad ett fynd visas med, beror på vilken skyddsklass arten har. För fåglar omfattar skyddsklassningen oftast bara fynd med någon form av häckningsindikation. Ett urval handläggare på myndigheter som t.ex. länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommunerna ges tillgång till relevanta skyddsklassade fynduppgifter, liksom under vissa förutsättningar även validerare, föreningar, konsultfirmor och forskare. Vid förfrågan om åtkomst görs alltid en prövning enligt svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning OSL.

Vid skyddsklassningen görs avvägningar mellan de eventuella hot respektive de generella fördelar som kan kopplas till öppen visning. Främsta skälen till att så många tidigare skyddsklassade arter nu visas öppet är att fördelarna med detta ofta bedöms överväga riskerna. Den ökade tillgängligheten leder till en effektivare naturvård då det underlättar naturvårdsmyndigheternas planering och information, samt möjliggör hänsynstagande för t.ex. markägare och naturvårdskonsulter som inte har åtkomst till de skyddsklassade arterna. När fler personer känner till specifika lokaler för hotade arter, speciellt lokalt, bidrar det ofta till ett bättre skydd mot skadegörelse och exploatering. Det leder även ofta till en högre besöksfrekvens vilket för många arter kan medföra en bättre dokumentation av förekomsten och göra det lättare att upptäcka negativa förändringar.

Så har revideringen gått till 

Listan över skyddsklassade arter avses att revideras ungefär vart femte år. Under 2017 har den nationella listan över skyddsklassade arter setts över av ArtDatabankens artexperter tillsammans med medlemmar i respektive expertkommitté. Det framtagna förslaget skickades ut på remiss till berörda centrala myndigheter, samtliga länsstyrelser samt de större naturvårdsrelaterade ideella föreningarna. Svar inkom från 4 av 5 centrala myndigheter, 17 av 21 länsstyrelser och 4 av 5 ideella föreningar. Flertalet uttryckte att de var positivt inställda till ökad öppenhet genom att fler arter nu stryks från listan.

Länkar

Reviderad lista över skyddsklassade arter 2018 (pdf)
Arter med ändrad skyddsklass samt motiveringar (pdf)

Läs mer om skyddsklassning 


Kontaktinformation

Jan Edelsjö, kontaktperson skyddsklassade arter
ArtDatabanken, SLU
jan.edelsjo@slu.se018-672685

Sidansvarig: anna.tano-graflind@slu.se